Facklig organisering är vanligare inom tjänstemannasektorn än hos arbetare
Allt färre arbetare i Sverige väljer att vara med i ett fackförbund. Det visar en rapport av professorn Anders Kjellberg. I dag är det större organisationsgrad hos tjänstemannasektorn än för arbetare, skriver tidningen Publikt.
Anders Kjellberg är professor i sociologi vid Lunds universitet och har specialiserat sig på fackliga organisationer. Han har tagit fram rapporten ”Den svenska modellen i fara?”, som visar utvecklingen i svenska fackförbund fram till år 2018.
Medlemsantalet har under många år minskat inom alla sektorer och fortsätter att göra det enligt rapporten. Minskningen är mindre i fackförbund för tjänstemän inom TCO:s och Sacos branschområden än bland arbetare inom LO-förbunden.
Jämfört med 72 procent för tjänstemännen var det 59 procent av arbetarna som var fackligt organiserade under förra året. Ser man tillbaka till år 2006 var siffran lika för båda grupperna, nämligen 77 procent.
Arbetarfackens villkor och anställningsformer lockar inte till fackligt medlemskap
Skillnaden mellan tjänstemän och arbetare har flera orsaker, enligt Anders Kjellberg. Det startade framför allt under åren 2007 och 2008 på grund av att a-kasseavgiften höjdes rejält, vilket innebar att avgiften var högst för dem som tjänade minst. Dessutom erbjuder inte arbetarfacken inkomstförsäkring i samma grad som tjänstemannafacken.
Andelen deltids- och visstidsanställningar samt arbetargrupper med generellt lägre organisationsgrad är andra anledningar som forskaren kan se till resultatet.
– Många arbetarbranscher är så kallade genomgångsbranscher där man jobbar något år innan man går vidare och då ser man kanske ingen idé med att gå med i facket.
Vad gäller den minskade organisationsgraden hos tjänstemän tror forskaren att högkonjunkturen gör att många tycker att de kan klara sig på egen hand, utan att vara med i ett fackförbund.
Fackförbunden måste agera för att vända trenden
Om denna utveckling fortsätter visar Anders Kjellbergs analys att hälften av Sveriges arbetare kommer att vara fackligt anslutna år 2023, och två tredjedelar av tjänstemännen. Detta kan innebära att den svenska modellen där fackligt medlemskap är en norm kommer att äventyras.
– Än så länge är det ingen större fara för den svenska modellen, men fackförbunden måste reagera, säger forskaren till Kommunalarbetaren.
Det som fackförbunden kan göra enligt forskaren är att prioritera sin aktivitet på arbetsplatser och sin medlemsrekrytering.
