EU-kommissionär: Sveriges avtalsmodell ska vara kvar

Publicerad: 2019-12-16 arbetsmarknadskommissionären nicolas schmit på EU-möte

Arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit försäkrar att EU:s förslag inte kommer att innebära risker för Sveriges kollektivavtalsmodell. Foto: Alexandros Michailidis/Shutterstock.com

Ett kommande förslag om lagstiftade minimilöner rör upp starka känslor på den svenska arbetsmarknaden. Men enligt arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit kommer EU inte att röra de svenska kollektivavtalen, eftersom modellen redan fungerar, skriver Arbetet.

EU-kommissionen vill införa en lag som fastställer en viss nivå på medlemsländernas minimilöner. Det här har upprört många parter på den svenska arbetsmarknaden, eftersom alla partier är eniga om att den svenska kollektivavtalsmodellen ska finnas kvar i sin nuvarande form.

En ny lagstiftning skulle dock inte påverka den starkt försvarade svenska modellen. Det menar Nicolas Schmit, arbetsmarknadskommissionär som ansvarar för sysselsättning och sociala rättigheter, under ett besök i Sverige.

– Vi kommer inte att röra lönesättningen där systemet fungerar, säger han till Arbetet.

Lagstiftningen vill komma åt länder med för låga minimilöner

Nicolas Schmit har träffat både arbetsmarknadsministern Eva Nordmark och socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi under sitt besök, plus arbetsmarknadsutskottet och olika parter på arbetsmarknaden. Där har han lyssnat till deras syn på frågan om minimilön.

Han har också försäkrat att EU-kommissionen inte tänker röra den svenska lönemodellen, utan tvärtom uppmuntra fler medlemsländer att ta efter de nordiska exemplena.

Det är nämligen inte Sverige eller andra länder med fungerande system som lagstiftningen vill komma åt, menar Nicolas Schmit. Flera länder inom EU har redan minimilöner inskrivna i lagen, men där är de alldeles för låga. Det är detta som kommissionen vill råda bot på.

Lönen får inte vara enda konkurrensmedlet

I många fall kan detta leda till att välutbildade, unga medborgare i dessa länder väljer att flytta till ett annat land där lönenivån är bättre. Då bidrar de inte till utvecklingen i det egna landet.

– Vi kan inte ha ett Europa som bygger på social dumpning, där låga löner är det enda konkurrensmedlet. En arbetare i en bilfabrik i Slovakien är lika produktiv som en i Sverige eller Tyskland, men tjänar en femtedel så mycket, säger Nicolas Schmit.

Facken oroliga för omtolkningar i domstol

Tanken är alltså att göra ett undantag för Sveriges avtalsmodell gällande löner. Men det som svenska fackförbund är rädda för är att svenska fall ska tolkas annorlunda i EU-domstolen om lagstiftningen skulle göras.

Men Nicolas Schmit menar att man kommer att formulera direktivet så att ett sådant tolkningsutrymme inte blir aktuellt.

Ett färdigt förslag väntas i april

Exakt vad som ska styra minimilönerna är inte riktigt klart ännu. Men att lägga lägsta gränsen vid skälig levnadsnivå är en sak som diskuteras, liksom att sätta den på 60 procent av varje lands medellön.

Tanken var att presentera ett förslag inom 100 dagar från den 2 december, då EU-kommissionen tillträdde. Dock kommer man troligen inte att kunna hålla det målet. Nicolas Schmit siktar på ett färdigt förslag i slutet av april.

Evelina Grenehed

Skribent

Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka