Facken vill ha löneökning på 3 procent

Publicerad: 2019-11-06 martin linder, ordförande för unionen, och Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer

Ordförandena Martin Linder från Unionen och Ulrika Lindstrand från Sveriges Ingenjörer är två av dem som vill se en löneökning för industriarbetare. Foto: Camilla Svensk/Unionen och Pressbild/Sveriges Ingenjörer

3 procents löneökning under ett år framåt. Det är vad facken vill ha i det nya avtalet, enligt Kollega. Representanter från fyra olika fackförbund uttalar sig om lönekravet och förväntningarna inför avtalsrörelsen.

I veckan presenterade industrifacken sina lönekrav inför avtalsrörelsen 2020. Ett ettårigt avtal med 3 procents löneökning är det krav man ställer. Dessutom vill facket att avsättningen till flexpensionen ökar, att nyanställda får en introduktion om arbetsmiljörisker och att en handlingsplan tas fram för löneutveckling efter föräldraledighet.

Löneökningen behöver hålla på lång sikt

Konjunkturen är en fråga som har diskuterats flitigt inför avtalsrörelsen. Arbetsgivarna motiverar en lägre löneökning med att en avmattning av konjunkturen är på väg, medan fackförbunden ser ett utrymme för 3 procents ökning.

Enligt Unionens ordförande Martin Linder är det inte konjunkturprognoserna som ska vara styrande för vilken löneökning som ska anses vara möjlig.

– Vi försöker hitta de långsiktigt bästa löneökningarna, säger han till Kollega.

I nuläget vill facket ha ett avtal på ett år. Men detta kan komma att förlängas till tre år senare i förhandlingarna, om det dyker upp nya förutsättningar.

Förra lönekravet har gett goda resultat

Martin Linder vill också arbeta för att stärka de arbetsplatser som i dag har facklig verksamhet, och att införa arbetsplatsklubbar där det inte finns. Ifall lönekraven vid senaste avtalsrörelsen var för liten vill han inte kommentera, utan menar att de då fattade beslutet som verkade rätt just då.

Enligt Marie Nilsson, IF Metalls ordförande, har det förra lönekravet gett goda resultat de senaste tre åren.

– Vi har haft en sysselsättning som varit all time high, vi har också sett till att svensk industris konkurrenskraft har stärkts. Med tanke på de parametrarna så har vi legat rätt.

Per-Olof Sjöö från GS påpekar också att det är unikt för Sverige att ha levererat reallöneökningar till fackmedlemmarna under ett stort antal år.

Det centrala avtalet ska ses som ett golv

Ulrika Lindstrand för Sveriges Ingenjörer lyfter att märket, som bestäms i det centrala avtalet, ska ses som ett golv snarare än ett tak.

– Om man slaviskt följer den siffran på varje företag och för varje individ då fungerar inte våra lokala avtal längre.

Ulrika Lindstrand säger också att lokala arbetsgivare har del av ansvaret över att avtalen följs. Det hamnar därför delvis på deras bord att medlemmarna inte har fått ut mer under perioden av högkonjunktur.

Evelina Grenehed

Skribent

evelina.grenehed@fackforbund.com
Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka