En av fem missar kollektivavtalad sjukförsäkring

Publicerad: 2018-04-06

Att Försäkringskassan kan betala ut sjukpenning känner de flesta till. Men det finns ett bidrag som få nyttjar, men som många har i sitt kollektivavtal. 

I ett pressmeddelande i slutet av mars i år gick Inspektionen för socialförsäkringen (IRS) ut med en rapport. Rapporten behandlade den så kallade avtalsersättningen; ett tilläggsbidrag för den som är långtidssjukskriven. 

Många går miste om berättigad ersättning

Första sjukdagen kallas för karensdag, och den ger ingen ersättning. Följande två veckor är arbetsgivaren ersättningsskyldig. Efter det tar Försäkringskassan över.

Från Försäkringskassan behöver den sjuke ansöka om bidrag. Den möjligheten känner de flesta till. Men det finns även ett ytterligare bidrag som man kan ansöka om på samma sätt. Den här så kallade avtalsersättningen är det inte lika många som söker. För att vara berättigad till den ersättningen behövs ett bakomliggande kollektivavtal.

Rapporten visar att så många som var femte arbetstagare är ovetande om den här ersättningen.

Mest underrepresenterade är de med dålig koll

Rapporten visar vilka som med högst frekvens går miste om bidraget. Föga förvånande är det de som har svårt att hålla koll på sina kollektivavtal. 

Den gruppen innefattar främst unga, män, låginkomsttagare och de som är sjukskrivna för psykiska diagnoser. Även de som inte är med i ett fackförbund tenderar att missa att ansöka.

– Kunskaperna om avtalsförsäkringen är högre bland de som är fackligt anslutna, berättar Nadja Grees för Arbetsvärlden. Hon är den som har författat rapporten för IRS:s räkning.

I sommar höjs sjukersättningen

I september 2017 gick regeringen ut med en överenskommelse. Vänsterpartiet och Alliansen kom överens om att inkomsttaket i sjukförsäkringen skulle höjas. 

Taket sänktes 2007, skriver SVT nyheter, av en alliansregering. Moderaterna även idag kritiska till förslaget, som de är rädda ska öka sjukfrånvaron. 

Vad det innebär i praktiken är att långtidssjukskrivna får en något högre dagsersättning. På ett ungefär skulle de sjukskrivna få 50 kronor högre ersättning per dag, och därmed ungefär en tusenlapp mer i sin månadsbudget. Reformen skulle kosta regeringen ungefär ungefär en miljard per år.

275 000 personer tros komma att gynnas av reformen; av dem till störst andel kvinnor. Ändringen förväntas träda i kraft 1 juli i år. 

Lovisa Aronsson

Skribent

lovisa.aronsson@fackförbund.com
Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka