Närmare 14 000 personer hade extratjänster i landets kommuner och landsting i september månad. Jämfört med årsskiftet är det en ökning med nästan 14 000 personer.
Extratjänsterna som erbjuds i landets kommuner och landsting ska hjälpa både långtidsarbetslösa och nyanlända att få jobb. I dagsläget finns de flesta extratjänsterna i Stockholm, Göteborg, Uppsala och Gävle.
Dessa extratjänster blir allt vanligare och i september hade fler än 13 800 personer extratjänster. Jämfört med hur många det var vid årsskiftet så är det en kraftig ökning med 3 800 personer.
Fler arbetar hos privata företag
De flesta extratjänsterna finns i dagsläget hos kommunala bolag men även hos privata företag ökar tjänsterna.
Vid årsskiftet hade knappt 450 personer extratjänster hos olika privata företag, vid slutet av september var den siffran uppe i 950 personer. Det är en ökning med över 100 procent på inte ens ett års tid.
Almega vill stoppa extratjänsterna
Även om extratjänsterna fått fler att prova på att arbeta så vill arbetsgivar- och branschorganisationen Almega förbjuda dem. Anledningen till detta beror på att det råder arbetskraftsbrist och därför vill man istället prioritera utbildning men även matchning till jobb.
Även SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och fackförbundet Kommunal håller med om att det finns ett behov av utbildning. De menar dock att även praktiskt erfarenhet är viktigt för att långtidsarbetslösa och nyanlända ska ta sig in på arbetsmarknaden.
Lägst lön har de med extratjänster i Gävle
Extratjänsterna ska inte bara ge människor en möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden utan även en möjlighet att klara sig ekonomiskt. Enligt en kartläggning som Kommunalarbetaren har gjort visar det sig dock att lönerna kan skilja sig rejält mellan olika kommuner.
Lägst lön återfanns i Gävle, där var lönen 16 000 kronor i månaden fram tills dess att man höjde den till 17 500 kronor den 1 oktober. Högst lön har man istället i Nacka med drygt 22 000 kronor i månaden.
