Rapport: Industriarbetare hamnar efter i lönesättningen

Publicerad: 2018-04-18

6F-förbunden har kommit ut med en kritiserad rapport. De hävdar att industrins lönemärke är under den nivå företagen faktiskt kan betala. Detta leder till att tjänstemännen får mer pengar över.

Industriarbetarna halkar efter tjänstemännen och får lägre lönepåslag. Det framgår i en färsk rapport. Men rapporten får kritik och anses ha stora brister.

Tjänstemännen får lägre lönepåslag

Enligt rapporten får arbetarna allt mindre lönepåslag i förhållande till tjänstemännen. I rapporten från 6F-förbunden säger man att industrins lönemärke hamnar under den nivå det finns utrymmer för. Tjänstemännen å andra sidan har löner som styrs av lokala förhandlingar vilket ger utrymme till högre lönepåslag.

Märket är en löneöverenskommelse mellan industrins fack och arbetsgivare som sedan fungerar som norm för resten av arbetsmarknaden.

Snittlönen kunder vara nästan 5 procent högre

I rapporten skriver man att arbetarnas snittlöner kunde vara 4,8 procent, cirka 1 300 kronor, högre om märket varit i samma nivå med vad som var möjligt 1998, 2001 och 2010. Däremot skulle tjänstemännen haft lägre löner, cirka 3,2 procent.

Att man väljer att räkna på just dessa tre år har att göra med att industrimärket var som lägst då i förhållande till löneutrymmet.

Rapporten kritiseras från flera håll

De är många som inte är helt eniga med vad som framgår i rapporten. Kritik kommer från flera håll och kanter där man menar att slutsatsen inte alls håller.

– Jag tycker att man gör en för enkel analys när man säger att det har varit för låga avtal och att tjänstemännen därför har kunnat få ut mycket mer än arbetarna, säger Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom industrin, till Arbetet.

Hon menar bland annat att den ökade efterfrågan på folk inom IT-branschen, i början av 2000-talet, kan vara en förklaring.

Industrilönerna påverkas av andra länder

Anders Weihe som är förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen tycker även han att rapporten har stora brister. Bland annat anser han inte att det finns någon löneskillnad att tala om eftersom att arbetena har förändrats så pass mycket.

De enkla arbetarjobben försvann på 90-talet men rapporten väljer bara att titta på 1997-2016. Och det är under den perioden som de enkla tjänstemannajobben försvunnit. De tjänstemannajobb som finns kvar är idag mer avancerade.

Weihe menar även att industrin till stora delar styrs av utlandet.

– Kostnader i industrin måste därför bestämmas av kostnader i andra länder. Lägger man lönerna för högt kommer arbetena att flytta till andra länder, säger han till Arbetet.

Filip Svensson

Skribent

filip.svensson@fackförbund.com
Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka