Kvinnliga ishockeyspelare organiserar sig fackligt

Publicerad: 2018-04-25

Kvinnliga ishockeyspelare vill få bättre förutsättningar både på och utanför isen. Nu ansluter de sig till SICO, Sveriges Ishockeyspelares Centralorganisation.
– Det är inte en dag försent att vi organiserar oss. En viktig del i damhockeyns utveckling och för nästa generation damspelare, säger Pernilla Winberg, Damkronorna/Linköping HC, till Kollega. 

Efter många år med orättvis behandling och helt andra förutsättningar än männen har de kvinnliga ishockeyspelarna ledsnat. För att kunna åka till OS i Sydkorea i vintras fick de kvinnliga landslagsspelarna ta semester från sina vanliga jobb. Bara ett exempel på hur livet som damhockeyspelare på högsta nivå kan se ut. 

Ishockeykvinnorna har ledsnat på särbehandlingen

För att få en förändring på den rådande och ohållbara situationen har de valt att organisera sig fackligt. SICO kommer att företräda damerna mot deras klubbar och Ishockeyförbundet. Organisationen, som samarbetar med Unionen, ska förhandla om bonusar och ersättningar till spelarnas fördel. 

De ska hjälpa spelare som hamnat i tvister med deras klubbar, andra kontraktstvister och uteblivna löner och ersättningar. Bättre träningstider, kompetensutveckling och försäkringar är ytterligare fokusområden. 

SICO ser fram emot att hjälpa kvinnorna i arbetet med att förbättra deras förutsättningar och Unionens centrala ombudsman Johnatan Kibebe håller med.

– Vi tar nu ett viktigt steg att stärka även damishockeyspelarnas fackliga rättigheter och stärka jämställdheten inom ishockey-Sverige, säger Johnatan Kibebe i ett pressmeddelande.

Målet är en väl fungerande landslagsverksamhet 

Till en början ska man jobba för de landslagsaktiva men målet är att alla inom svenska damhockeyligan ska kunna vara med. Man vill också få till ett kollektivavtal där Unionen företräder kvinnorna på samma sätt som männen. 

Detta är något Johanna Fällman, Damkronorna/Luleå Hockey, har sett fram emot.

– Äntligen slipper vi att tala för oss själva. Med SICO:s hjälp kommer vi kunna skapa oss bättre förutsättningar både på och utanför isen. En väl fungerande landslagsverksamhet är en sak vi vill ha hjälp med, säger Fällman. 

Idag behöver de flesta kvinnliga ishockeyspelarna ha vanliga jobb på sidan om livet på isen för att kunna betala sina utgifter. Samtidigt som de efter en åtta timmars arbetsdag ska spendera tre timmar på isen. I de flesta fall spelar damerna ideellt och klubbor och andra arbetsmaterial får de ofta stå för själva. 

Löneskillnaderna mellan könen störst inom ishockeyn

I en undersökning som utfördes av SVT Sport i december 2017 kunde man visa på att löneskillnaderna inom idrotten på landslagsnivå var störst inom ishockeyn. 

De manliga landslagsspelarna som SVT Sport undersökte hade under 2016 en genomsnittlig månadsinkomst på på 3 819 318 kr medan de landslagsspelande kvinnornas genomsnittliga månadsinkomst låg på motsvarande 13 100 kr. Kvinnornas månadslön utgjorde alltså ungefär 0,3 procent av männens månadslön under 2016.

Under säsongen 2016/2017 betalade de 14 klubbarna inom Svenska Hockeyligan, SHL, ut löner för sammanlagt 42 219 000 kronor.

Lovisa Biwall Sandberg

Skribent

Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka