Nya protestmetoder kan ersätta strejk

Publicerad: 2020-01-27 tecknad bild på människor med plakat runt en stor megafon

Gruvstrejken i Malmfälten 1970 och Förskoleupproret 2013 är två exempel på sätt att protestera mot dåliga arbetsvillkor. Foto: Golden Sikorka/Shutterstock.com

Historiskt sett har strejk varit ett effektivt sätt att ändra villkoren på arbetsplatsen. I dag gäller dock andra förutsättningar, särskilt för yrkesgrupper som är bärande för samhället. Arbetet skriver om Förskoleupprorets taktik och huruvida strejkandet har någon framtid i dagens Sverige.

Den största arbetskonflikten sedan andra världskriget skedde för 50 år sedan, när en grupp gruvarbetare i Malmfälten strejkade för bättre arbetsvillkor. Strejken förklarades olaglig av facket, eftersom alla som tecknat kollektivavtal var bundna av fredsplikt. Ändå gjorde den stort intryck, såväl på den svenska regeringen som i andra länder.

Den strejken har gjort avtryck än i dag, menar Walter Korpi, som är professor emeritus i sociologi. Framför allt förändrade maktförhållanden på arbetsmarknaden är en effekt av denna unika händelse, menar han.

Förskoleupproret var ingen facklig protest

2013 inleddes Förskoleupproret, ett annat organiserat uppror mot dåliga arbetsvillkor, men med ett helt annorlunda upplägg. Två förskollärare klev upp oinbjudna på en scen inför tusentals förskolearbetare, och försökte lämna läroplan och närvarolistor till ordföranden för barn- och utbildningsnämnden i Örebro kommun.

Därefter växte upproret till att innefatta 33 000 personer runt om i Sverige. Förskoleupproret drevs dock inte som en facklig protest, utan just som ett uppror av förskollärarna själva. Det understryker Anki Jansson, som var en av dem som inledde upproret.

– Vi hade redan lyft frågan med Lärarförbundet utan att få gehör. Genom facket hade vi inte kunnat tänka utanför boxen på samma sätt. Då hade det inte blivit lika stort.

Vill sträva efter långsiktig förändring

Protesterna organiserades via en Facebookgrupp, vilket enligt Anki Jansson medförde att tystnadskulturen bland förskolearbetare släppte. Sedan har upprorets representanter fått prata med både Skolverket och utbildningsutskottet om situationen i förskolan.

Anki Jansson har själv varit emot den klassiska typen av strejk, eftersom medlemmarna riskerar att förlora jobbet. Men genom att sträva mot en politisk överenskommelse på lång sikt, rapportera all övertid och fylla i tillbudsrapporter, kommer de att nå ett resultat så småningom, menar hon.

Förra våren inleddes ett liknande uppror för undersköterskor. Även det var ett initiativ från arbetstagare, och inte från facket.

Strejkandet kan ersättas med andra metoder

Walter Korpi tror inte att strejk kommer att vara framtidens sätt att driva arbetsrättsfrågor, utan att förskollärarnas och undersköterskornas taktik kommer att vara vanligare.

– Spänningarna finns ju kvar, men i dag har man på ett annat sätt möjligheter till gradvisa förbättringar. Man kan använda andra metoder för att påverka utfallet av löner och andra förhållanden.

Men Maths Isacson, professor emeritus i ekonomisk historia, håller inte med. Han påpekar att det inte går att styra missnöjet om arbetsförhållandena försämras. Däremot måste en strejk i dag riktas mot ett särskilt känsligt område för att bli effektivt, menar han.

Maths Isacson tror dock att om undersköterskor och andra yrkesgrupper som samhället är beroende av skulle strejka, kommer politikerna att lagstifta om att förbjuda strejk.

Evelina Grenehed

Skribent

Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka