Pappaledighet är ojämställt mellan inkomstgrupper

Publicerad: 2019-10-14 pojke sitter på sin pappas axlar

I Finland får pappor med lägre inkomst sämre löneutveckling efter föräldraledighet, medan det motsatta gäller för pappalediga med högre inkomst. Foto: Rido/Shutterstock.com

En avhandling om pappaledighet i Finland visar att få pappor tar ut den delen av föräldraledigheten som de har rätt till. Framför allt finns en skillnad mellan olika inkomstgrupper, där låginkomsttagare faktiskt förlorar ekonomiskt på att ta ut sin pappaledighet, skriver Arbetet.

Finland har precis som Sverige ett mål att män ska ta ut större del av föräldraledigheten, och har anpassat sin familjepolitik därefter. Ändå är det bara hälften som tar ut de sex veckor av föräldraledigheten som i Finland är reserverade för papporna. När det gäller den könsneutrala delen av föräldraledigheten tar 95 procent av papporna inte ut något alls.

En förklaring till detta är att många pappors karriär missgynnas med sämre löneutveckling när de har tagit ut föräldraledighet, vilket innebär en ekonomisk förlust för familjen.

Pappamånaden har inte förbättrat jämlikheten i Finland

Kathrin Morosow är forskare på Stockholms universitet. I sin avhandling ville hon undersöka om det blev mer socialt accepterat för finska pappor att vara föräldralediga efter 2003 då pappamånaden infördes, och om pappalediga blev mindre straffade på arbetsmarknaden. Avhandlingen gjordes tillsammans med Lynn Prince Cook på University of Bath.

Resultatet visar att så inte är fallet, utan i stället fortsätter den ojämlika fördelningen att gynnas av socialförsäkringssystemet.

– Vårt resultat visar att pappor med låg inkomst straffas ekonomiskt av att vara föräldralediga samtidigt som pappor med hög inkomst faktiskt kan tjäna på det, säger Kathrin Morosow.

Forskaren tror att samma tendens kan finnas i Sverige, även om papporna generellt tar ut större del av föräldraledigheten.

Låginkomsttagare missgynnas ekonomiskt av pappaledighet

Män i låginkomstyrken tar ut mindre föräldraledighet än höginkomsttagare. Några troliga anledningar är att de är mindre flexibla, inte kan påverka arbetstiden lika mycket och att cheferna är hårdare i deras bedömning av arbetarna, menar Kathrin Morosow.

Högavlönade pappor tjänade i stället mer pengar efter föräldraledighet än andra pappor i samma inkomstgrupp. Arbetsplatskulturen är en avgörande faktor. Här uppmuntras pappor att ta ledigt med stöd av arbetsgivare och kollegor, och arbetsgivarna är också mer förberedda på att papporna kommer att ta ut föräldraledighet.

Beslutsfattare måste lösa problemet, enligt forskaren

Slutsatsen av avhandlingen är alltså att den nordiska jämställdhetssatsningen i familjepolitiken inte gynnar de sociala grupperna lika mycket. Låginkomsttagande män har i stället goda skäl att inte ta ut föräldraledighet, medan höginkomsttagare tjänar på det.

Att lösa problemet och ge lika rättigheter ligger på beslutsfattarna, anser forskaren. De måste hjälpa arbetsgivarna att kunna säkerställa pappors lika möjligheter att ta ut föräldraledighet.

Evelina Grenehed

Skribent

Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka