Sverige ökar inte biståndet till Världsfacket

Publicerad: 2020-05-06 karl-petter thorwaldsson, ordförande för LO och vice ordförande för världsfacket ITUC, och liten jordglob i händerna på ett barn

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson är också vice ordförande för Världsfacket ITUC. Foto: Fredrik Hjerling/LO och anuskiserrano/Shutterstock.com

Sverige ökar inte sitt bistånd till världens fattigaste länder under coronakrisen. De fackliga centralorganisationerna är nöjda med om de lyckas hålla fast vid nuvarande bistånd, skriver Arbetsvärlden.

Coronakrisen riskerar att öka klyftorna mellan rika och fattiga länder. Det menar Världsfacket ITUC, som är en sammanslutning för fackliga centralorganisationer runt om i världen.

Därför vädjar Världsfacket om att låg- och medelinkomstländer, som ofta saknar egna resurser att bekämpa krisen, ska få en procent av alla de pengar som världens länder satsar på sin återhämtning.

Sveriges regering har meddelat att biståndet till Världsfacket ska fortsätta ligga på en procent av Sveriges BNP, som det har gjort hittills. Men eftersom Sveriges BNP bedöms sjunka med 7–10 procent under året, kommer det totala biståndet från Sverige att minska.

1,35 procent av världens samlade satsning behövs i bistånd

Enligt Internationella arbetsorganisationen väntas flera hundra miljoner människor ha blivit arbetslösa innan sommaren. 1,6 miljarder människor i utvecklingsländer riskerar dessutom att förlora sin försörjning.

För att de fattigaste länderna ska klara krisen behövs en fond på 350 miljarder kronor, enligt Världsfacket. Utöver detta behövs 1 000 miljarder för att stödja låg- och medelinkomstländerna. För att nå det målet skulle det räcka med 1,35 procent av de samlade summorna som världen satsar under krisen.

Det skulle för Sveriges del innebära strax över 2 miljarder kronor av de 170 miljarder som satsas på krisbekämpningen i Sverige.

Vice ordförande: Vädjan syftar inte främst på Sverige

De fackliga centralorganisationerna Saco, TCO och LO ställer sig bakom regeringens beslut.

– Det är inte på något sätt bra, men jag tror inte att vi kan få något beslut om höjning av enprocentmålet. Vi ska vara tacksamma så länge vi har ett så pass brett stöd för målet i Sverige, säger Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO och även vice ordförande för Världsfacket.

Sverige är ett av de länder som ger högst andel av sin BNP i bistånd. Karl-Petter Thorwaldsson menar därför att det inte är Sverige som Världsfacket syftar på när de kräver mer pengar. Det är värre om länder börjar sänka sitt bistånd eller om USA inte betalar pengar till världshälsoorganisationen WHO.

Resurserna kan tas fram på andra sätt

Karl-Petter Thorwaldsson menar att det finns andra sätt att ta fram resurserna som behövs i utvecklingsländer. Till exempel kan man lägga pengar från fonder i i-länderna på Världsbankens covid-19-obligationer.

Kapitalet finns, menar han, men det krävs att pengarna hittar fram till dem som har störst behov. Många människor som tagit sig ifrån fattigdom riskerar att falla tillbaka dit om krisen blir varande i flera år.

– I Sverige glömmer vi att i den största delen av världen är jobbet fortfarande på liv och död. Om du inte har jobb har du ingen mat till din familj, avslutar Karl-Petter Thorwaldsson.

Evelina Grenehed

Skribent

Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka