Covid-19 – Vad gäller på jobbet?

Covid-19 har påverkat mångas arbetssituation, och det finns en hel del frågetecken om hur ens rättigheter på jobbet påverkas. Viktigt att veta är att avtal och lagar gäller som vanligt, och att de regeländringar som gjorts ska göra det lättare för den som är anställd eller företagare i den här tuffa perioden.

Vad får jag för ersättning när jag blir sjuk?

När du blir sjuk och måste stanna hemma från arbetet har du rätt till sjuklön. De första 14 dagarna får du sjuklön via din arbetsgivare, och därefter söker du sjukpenning från från Försäkringskassan.

Med anledning av covid-19 gäller just nu andra regler för vad du behöver göra för att få ersättning vid sjukdom.

  • Ersättning för karensavdrag. Karensavdraget vid sjukdom har tillfälligt tagits bort mellan den 11 mars 2020 och den 30 april 2021. Din arbetsgivare drar dock av karensen som vanligt, så du behöver själv söka ersättning för karens från Försäkringskassan.
  • Ändrade krav på läkarintyg. Om du är sjuk en längre tid behöver du skicka in läkarintyg till Försäkringskassan för att få sjukpenning. Mellan den 15 december 2020 och den 31 mars 2021 behöver du skicka läkarintyg efter 21 dagars sjukdom. Månaderna innan dess behövdes läkarintyg redan efter 14 dagars sjukdom. I vanliga fall gäller sju dagar.
  • Smittbärarpenning. Om du bär på coronasmittan eller riskerar att göra det, kan en läkare besluta att du inte får arbeta. Du kan då ansöka om smittbärarpenning om du kan arbeta, men inte får på grund av smittrisken. Om du faktiskt blir sjuk i covid-19 får du dock sjukpenning som vanligt, och inte smittbärarpenning.

Vad ska jag göra om jag blir uppsagd?

Samma villkor och regler för uppsägning gäller i dagens läge som i vanliga fall. Din arbetsgivare måste därför följa de avtal som finns för att kunna säga upp dig, till exempel gällande uppsägningstid.

Tips! Om du är medlem i ett fackförbund är arbetsgivaren skyldig att förhandla innan uppsägning, oavsett om det finns kollektivavtal eller inte.

Ifall arbetsgivaren skulle vilja förkorta din uppsägningstid, har du ingen skyldighet att gå med på det. Om du går med på förkortad uppsägningstid kan det nämligen påverka din rätt att få a-kassa efter att anställningen har tagit slut. Det kan vara bra att kontakta din a-kassa i det läget innan du gör någon sådan överenskommelse.

Däremot är det ingen fara om ni kommer överens om att du är arbetsbefriad under uppsägningstiden, men ändå får lön eller avgångsvederlag. Då kan du söka ersättning från a-kassa som vanligt efter uppsägningstiden.

Du kan ha företräde vid återanställning

Ett tips är att hålla koll på om arbetsgivaren behöver anställa personal igen efter att coronakrisen har lugnat ner sig. Då kan du nämligen ha företrädelserätt till att bli återanställd. Kriteriet är att du har jobbat i minst 12 månader sammanlagt hos arbetsgivaren under de senaste tre åren, och blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.

Du måste själv anmäla anspråk på din rätt till återanställning. Rekommendationen är att göra detta direkt efter att du har fått besked om uppsägning.

Din företrädelserätt gäller från att du anmäler anspråk på företrädesrätten och nio månader från att anställningen har upphört, och oavsett vilken anställningsform du hade.

Varsel är en förvarning om uppsägning

Att bli varslad om uppsägning är inte samma sak som uppsägning. Om du blir varslad är det inte säkert att du kommer att förlora jobbet. Det är snarare en förvarning om att det kan bli fråga om uppsägning framöver.

Om arbetsgivaren har  kollektivavtal med något fackförbund, är de skyldiga att förhandla med fackförbundet om de vill säga upp anställda på grund av arbetsbrist. Det gäller också om det inte finns något kollektivavtal, men de anställda som påverkas är med i något fackförbund.

Om varslet sedan leder till att du blir uppsagd ska du få ett skriftligt besked om detta. Det kan också hända att varslet resulterar i korttidsarbete snarare än uppsägning, och då har du fortfarande kvar din anställning men med tillfälliga ändringar i arbetstid och lön. Om varslet blåses av påverkas inte din anställning över huvud taget.

Kan jag få a-kassa om jag blir uppsagd?

Om du kan få a-kassa eller inte beror på om du uppfyller villkoren för a-kassa. Nya, tillfälliga regler har nyligen införts som gör det lättare att få rätt till a-kassa för den som blir uppsagd, och som ger högre ersättning än tidigare.

Tänk på! Du är inte automatiskt medlem i a-kassan när du är medlem i ett fackförbund. Kolla därför upp om du är medlem i en a-kassa, eller gå med så snart som möjligt om du riskerar att förlora jobbet.

Nuvarande regler för a-kassa

  • Medlemskrav. Du måste vara medlem i en a-kassa i 12 månader innan du kan få ersättning baserad på din inkomst. Innan dess kan du bara få en lägre grundersättning. Mellan mars och december 2020 räknades varje månad som fyra medlemsmånader.
  • Arbetsvillkor. För att ha rätt till a-kassa måste du ha arbetat minst 60 timmar i månaden under sex månader. En alternativ regel är att du ska ha arbetat totalt 420 timmar under sex sammanhängande månader, där var och en av dessa månader innehållit minst 40 timmars arbete.
  • Grundersättning om du inte är medlem. Är du inte medlem i a-kassan kan du högst få 510 kronor per dag i ersättning. Det motsvarar ungefär 11 200 kronor i månaden.
  • Inkomsttak om du är medlem. Är du medlem i en a-kassa kan du få cirka 80 procent av din lön i ersättning. Det gäller dock bara upp till ett tak på 33 000 kronor i månaden. Tjänar du mer än så är det bra att ha en inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan.
  • Sex karensdagar. Under 2020 kunde du få ersättning från den första dagen som du var arbetslös. Nu gäller först sex karensdagar utan ersättning.
Tips! Är du med i ett fackförbund är chansen stor att du har en inkomstförsäkring som medlemsförmån. Den kan ge dig mer av din lön i ersättning än vad bara a-kassan kan göra.

Vad händer om företaget går i konkurs?

När ett företag sätt i konkurs utses en ansvarig konkursförvaltare. Det är konkursförvaltaren som avgör hur du som anställd ska fortsätta arbeta, eller om du blir uppsagd.

Om det är så att du inte har fått den lön du har rätt till i samband med konkursen, kan du få lönegaranti utbetalad av staten. Det är då konkursförvaltaren som beslutar om du ska få lönegaranti. Ett tips är därför att hålla koll på hur mycket lön du skulle ha fått och samla ihop dina lönespecifikationer för att kunna visa det för konkursförvaltaren.

Det är också bra att kontakta ditt fackförbund för rådgivning om företaget där du jobbar skulle gå i konkurs.

Vad innebär korttidsarbete?

Regeringen har infört något som kallas korttidsarbete, eller korttidspermittering. Det innebär att din arbetsgivare kan sänka din arbetsgrad till 20, 40, 60 eller 80 procent, men du har fortfarande kvar din gamla anställning. Du går också ner lite i lön, men får behålla drygt 90 procent av din ordinarie lön.

Tänk på! Du ska stå till arbetsgivarens förfogande när du är korttidspermitterad. Du får alltså inte ta ett annat arbete under den arbetstid som du får lön för, men inte utför arbetsuppgifter.

Du har inte blivit uppsagd om din arbetsgivare inför korttidsarbete. Du har i stället blivit arbetsbefriad en viss del av din arbetstid. Det betyder också att du ska stå till din arbetsgivares förfogande, och om behovet uppstår igen och korttidspermitteringen avbryts ska du börja arbeta som vanligt.

Kan arbetsgivaren dra ner på min arbetstid utan att permittera?

Nej, inte utan ditt medgivande. För att ändra villkoren i din anställning måste arbetsgivaren först förhandla med facket.

Tänk på! Gå inte med på att ändra villkoren i ditt avtal utan att rådfråga ditt fackförbund eller a-kassan.

Om du och din arbetsgivare kommer överens om att minska din arbetstid och du skriver på ett nytt anställningsavtal, räknas det som att du själv har sagt upp en del av din arbetstid. Det påverkar dina möjligheter att ansöka om a-kassa för den arbetstid du har förlorat.

Hur påverkas min semester av coronaviruset?

Semester som du redan har fått beviljad ska fortsätta gälla. Om du och arbetsgivaren kommer överens om det kan ni dock ändra din semester.

Precis som i vanliga fall kan din arbetsgivare beordra dig att avbryta pågående semester om det finns tungt vägande skäl till det. Är du osäker på om skälet är tillräckligt kan du höra efter med ditt fackförbund.

Om du har tänkt resa utomlands på din semester kan din arbetsgivare inte hindra dig från detta. Ifall arbetsgivaren inte vill att du kommer till arbetsplatsen efter resan på grund av smittrisk, ska du ändå få lön så länge du inte har visat några symtom. Blir du sjuk efter din resa eller om en läkare anser att du kan bära på smitta gäller de vanliga reglerna för sjuklön eller smittbärarpenning.

När har jag rätt till lön om jag påverkas av coronaviruset?

I följande situationer har du rätt till fortsatt lön från din arbetsgivare:

  • Beordrad att stanna hemma. Om din arbetsgivare beordrar dig att stanna hemma på grund av smittrisk har du rätt till din vanliga lön. Det gäller oavsett om du får arbetsuppgifter från arbetsgivaren och fortsätter jobba, eller om du inte kan utföra ditt arbete hemifrån.
  • Arbetsplatsen stängs. Om arbetsgivaren beslutar att stänga ner din arbetsplats har du rätt till fortsatt lön, eftersom det inte finns någon allmän rekommendation att stänga arbetsplatser.
  • Korttidspermitterad. När du blir korttidspermitterad blir din lön något mindre än tidigare enligt regeringens besked. Men du ska fortfarande få lönen utbetald för både tiden du är arbetsbefriad och tiden du fortfarande arbetar.
Tänk på! Se till att du får veta varför om du blir utan arbetsuppgifter. I många fall har du fortfarande rätt till lön, så länge du inte blivit uppsagd.

I följande situationer har du inte rätt till lön: 

  • Om du stannar hemma på egen begäran. Du får inte vägra komma till jobbet på grund av att du inte vill bli smittad av någon. Det räknas som arbetsvägran, vilket kan leda till skadestånd eller bli skäl för uppsägning. Prata i stället med din arbetsgivare om det finns möjlighet att jobba hemifrån.
  • Om du blir sjuk. Då får du sjuklön som vanligt, oavsett om du har blivit sjuk i covid-19 eller har någon annan sjukdom. Även om du bara känner dig lite hängig ska du stanna hemma enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer, och då får du sjuklön.
  • Om du blir satt i karantän och inte kan arbeta hemma. Har en läkare bedömt att du kan bära på covid-19 och satt dig i karantän, får du inte arbeta utanför ditt hem. Kan du inte arbeta hemifrån får du inte lön, utan kan ansöka om smittbärarpenning hos Försäkringskassan.
  • Om du är hemma med ditt barn. Om ditt barn är sjukt eller av andra anledningar inte kan gå till förskolan eller skolan, kan du ta föräldraledigt för att vara hemma med barnet. Du får inte lön i det läget så länge du inte har kommit överens med arbetsgivaren om att arbeta hemifrån.

Vad gäller när jag arbetar hemifrån?

Arbetsgivaren kan bestämma att anställda ska jobba hemifrån för att begränsa smittrisken. Du kan dock inte själv kräva att få jobba hemifrån, utan ska infinna dig på arbetsplatsen så länge inget annat har bestämts.

Din lön påverkas inte av att du arbetar hemifrån på arbetsgivarens begäran, utan ska betalas ut som för vilken arbetad tid som helst. Din arbetsgivare ansvarar också för din arbetsmiljö även i hemmet, och ska se till att du har de arbetsredskap du behöver för att hemarbetet ska fungera.

Försäkringar som du omfattas av på arbetsplatsen gäller bara i direkt samband med att du utför dina arbetsuppgifter. Om du till exempel skadar dig när du har paus och går till ett annat rum omfattas det inte av någon arbetsskadeförsäkring. På din arbetsplats omfattas du vanligtvis även under pauser i arbetsdagen.

Vilket stöd finns för egenföretagare?

För att ditt företag ska klara sig igenom coronakrisen, finns det en hel del stöd du kan ta del av.

Slopade egenavgifter

Vad är stödet? Egenföretagare kan få sänkt egenavgift för 2020. Du behöver i så fall bara betala ålderspensionsavgiften för överskott på upp till 100 000 kronor under 2020.

Vem kan få stödet? Du som driver enskild firma utan anställda kan få sänkta egenavgifter.

Hur ansöker jag om stödet? Du behöver inte ansöka, utan Skatteverket tar med sänkningen i beräkningen av din slutliga skatt.

Anstånd med skatter, avgifter och moms

Vad är stödet? För att förbättra sin likviditet kan företag få skjuta upp preliminärskatt i upp till 12 månader.  Du kan även ansöka om att skjuta upp inbetalningen i ytterligare ett år.

Du kan skjuta upp skatt för upp till sex redovisningsperioder mellan 1 januari och 31 december 2020. Det är alltså möjligt att få tillbaka viss skatt som du redan har betalat in till Skatteverket.

Du kan också få slippa betala in moms som ska årsredovisas någon period mellan 27 december 2019 och 17 januari 2022. Det går också att skjuta upp vissa andra typer av skatter, liksom arbetsgivaravgifter.

Vem kan få stödet? Du kan få stödet om företaget har fått likviditetsproblem till följd av covid-19. Likviditet är företagets förmåga att vid oväntade situationer kunna betala räkningar och utgifter.

Hur ansöker jag om stödet? Du ansöker om så kallat anstånd med skattebetalning hos Skatteverket.

Sätta av vinsten till periodiseringsfond

Vad är stödet? Mindre företag kan få skjuta upp sin vinstskatt genom att sätta av pengar till så kallade periodiseringsfonder. För 2019 gällde upp till 1 miljon av den skattepliktiga vinsten, och kunde innebära att du fick tillbaka preliminärskatten du betalat för 2019.

Om du sedan skulle drabbas av förluster i framtiden kan du använda pengarna i periodiseringsfonden.

Vem kan få stödet? Stödet gäller dig som är delägare i ett handelsbolag eller driver enskild firma, och har fått ekonomiska problem på grund av covid-19.

Hur ansöker jag om stödet? När du deklarerar drar du av beloppet från din inkomst och sätter av till en periodiseringsfond, enligt Skatteverkets information om periodiseringsfonder.

Staten betalar sjuklönekostnader

Vad är stödet? Staten betalar vissa sjuklöner mellan den 1 april 2020 och 30 april 2021, för att minska på företagens kostnader. De ersätter numera bara sjuklönekostnader som anses högre än normalt.

Vem kan få stödet? Alla arbetsgivare som betalar sjuklön till sina anställda kan ansöka om ersättning från betalade sjuklöner, oavsett företagsform.

Hur ansöker jag om stödet? Du ansöker om ersättning för sjuklönekostnader hos Försäkringskassan.

Korttidsarbete med statligt kostnadsstöd

Vad är stödet? Du kan korttidspermittera personal under en period, och få stöd från staten för upp till tre fjärdedelar av kostnaden för arbetsminskningen. Det innebär att dina lönekostnader kan minska med hälften, och du får samtidigt behålla din personal till dess att verksamheten kan öka igen.

Det statliga stödet betalas ut för lönebelopp upp till 44 000 kronor i månaden.

Vem kan få stödet? Stödet gäller företag som inte är statligt, regionalt eller kommunalt finansierade, och inte har allt för stort inflytande därifrån. Det gäller också bara företag med anställda.

Hur ansöker jag om stödet? Du kan ansöka om stödet hos Tillväxtverket för perioder mellan 16 mars 2020 och 30 juni 2021. Du kan beviljas stöd för först sex månader, och sedan eventuellt få förlängt stöd i tre ytterligare månader.

Lägga företaget vilande

Vad är stödet? I vanliga fall kan företag bara läggas vilande en gång under en femårsperiod. Men år 2020 och 2021 kommer att undantas från den regeln, så att du kan lägga företaget vilande igen på nytt inom de närmsta åren.

Vem kan få stödet? Egenföretagare som vill kunna ansöka om a-kassa utan att behöva lägga ner sitt företag, har särskild nytta av det här stödet.

Hur ansöker jag om stödet? Det krävs ingen ansökan. Om du lägger företaget vilande under året och sedan startar upp det igen, kommer det inte att hindra dig från att lägga det vilande igen inom fem års tid.

Omställningsstöd för fasta kostnader

Vad är stödet? Företag som har tappat i omsättning under 2020 kan få stöd för sina fasta kostnader. Det kan till exempel vara kostnader för hyra, räntor, el och internet. Lönekostnader går dock inte att få stöd för.

Stödet är indelat i olika perioder mellan mars 2020 och april 2021.

Vem kan få stödet? Företaget ska ha haft minst 250 000 kronor i omsättning under förra räkenskapsåret. Företaget måste också ha F-skattsedel för att få stödet.

För att få stöd för augusti–oktober ska omsättningen ha minskat med 40 procent jämfört med mars och april 2019. För november–december och januari–april ska omsättningen ha minskat med 30 procent eller mer.

Hur ansöker jag om stödet? Du kommer att kunna ansöka om omställningsstöd hos Skatteverket. Tidigare perioder går inte längre att ansöka för.

Omsättningsstöd för enskilda firmor

Vad är stödet? Enskilda firmor som har tappat omsättning under pandemin kan få 75 procent av omsättningstappet i ersättning. Stödet gäller för flera perioder mellan mars 2020 och februari 2021.

Maxgränsen för stöd per företagare ligger på 48 000 kronor för mars–april, 24 000 kronor för maj och 48 000 kronor för juni–juli. För augusti–oktober gäller 72 000 kronor och för november–december 2020 januari–februari 2021 gäller 48 000 kronor.

Vem kan få stödet? Du som driver enskild firma, hade en omsättning på minst 200 000 kronor under 2019 och har tappat omsättning på grund av covid-19 kan få stödet mellan mars och oktober. Från och med november räcker det med 180 000 kronor i omsättning året innan, och stödet är 90 procent.

För att du ska få stöd behöver omsättningen efter skatt ha sjunkit under en viss nivå jämfört med samma period 2019. För mars–april gäller 70 procent eller mindre, för maj 60 procent eller mindre, och för juni–juli 50 procent eller mindre. För augusti–oktober gäller 60 procent, och för november–december och januari–februari 70 procent.

Hur ansöker jag om stödet? Du kan ansöka om omsättningsstöd på Boverkets hemsida.

Sänkta arbetsgivaravgifter för anställda 19–23 år

Vad är stödet? Mellan den 1 april 2021 och den 31 mars 2023 betalar arbetsgivare sänkt arbetsgivaravgift för sina anställda mellan 19 och 23 år. Det gäller löner på högst 25 000 kronor i månaden.

Vem kan få stödet? Företag som har anställda och därmed betalar arbetsgivaravgift kan ta del av stödet.

Hur ansöker jag om stödet? Du anger i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket att du vill begära sänkt arbetsgivaravgift.

Följande stöd gäller inte längre

  • Statligt garanterade lån fram till 30 december 2020

  • Slopade arbetsgivaravgifter mellan mars och juni 2020

  • Rabatt på hyreskostnader mellan april och juni 2020

Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka

Evelina Grenehed

Skribent