Vad är karensdag och karensavdrag?

Karensavdrag är ett avdrag som din arbetsgivare gör på din sjuklön när du är hemma från jobbet på grund av sjukdom. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön du får under en genomsnittlig arbetsvecka. Karensavdraget har ersatt det som tidigare kallades karensdag, som innebar att du inte fick sjuklön under din första sjukdag.

Tillfälligt slopat karensavdrag på grund av coronaviruset

Den 11 mars meddelade regeringen att karensavdraget slopas fram till den 11 maj. Det innebär att du kan ansöka om ersättning från staten för den del av sjuklönen som har dragits av. Även egenföretagare kan få kompensation för en dags karens.

Den här åtgärden görs för att förhindra smittspridningen av coronaviruset. Arbetstagare ska inte av ekonomiska skäl gå till jobbet om de är sjuka. Folkhälsomyndigheten råder alla att stanna hemma om de känner sig sjuka, även om det bara handlar om lindriga förkylningssymtom.

Vilka regler gäller för karensavdraget?

När du är sjuk och stannar hemma från jobbet, ska arbetsgivaren betala ut sjuklön till dig. Sjuklönen motsvarar 80 procent av den lön du har när du arbetar.

Från denna sjuklön gör arbetsgivaren också ett karensavdrag. Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen som du får för en genomsnittlig arbetsvecka. För en heltidsanställd innebär det alltså att du inte får någon sjuklön för den första arbetsdagen som du är sjuk.

Ditt karensavdrag beräknas alltså utifrån hur mycket du arbetar i genomsnitt under en vecka.

Exempel: Anna arbetar heltid med en veckolön på 4 400 kronor. Hennes sjuklön är då 3 520 kronor i veckan (4 400 kr x 0,8). När hon blir sjuk beräknas karensavdraget på följande sätt: 3 520 kr x 0,2 = 704 kr. Alltså dras 704 kronor av från hennes sjuklön för den period som hon är sjuk.

Fram till sjukdag 14 är det arbetsgivaren som betalar ut din sjuklön. Därefter ansöker du i stället om sjukpenning hos Försäkringskassan om du fortsätter vara sjuk. Karensavdraget görs både på sjuklönen och på sjukpenningen.

Så räknar du ut ditt karensavdrag

  • Anställd med månadslön. Din arbetsgivare gör karensavdrag på 20 procent av sjuklönen, utifrån din genomsnittliga veckoarbetstid. Det gäller oavsett om du arbetar heltid eller deltid.
  • Timanställd. När du är timanställd gör arbetsgivaren karensavdrag på samma sätt som ovan, men utgår från det antalet timmar som du arbetar under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Behovsanställd. Som behovsanställd har du inte rätt till sjuklön. Då får du i stället sjukpenning från Försäkringskassan när du blir sjuk. I det fallet är det Försäkringskassan som drar av 20 procent av den sjukpenning du beräknas få under en genomsnittlig vecka.
  • Företagare. För företagare gäller inget karensavdrag, utan då väljer du hur många karensdagar du vill ha om du blir sjuk. De karensdagarna dras sedan av från din sjukpenning om du ansöker om det hos Försäkringskassan. Undantaget är om du har ett aktiebolag, för då gäller samma regler som för anställda.
  • Arbetssökande. Är du arbetssökande sjukanmäler du dig hos Försäkringskassan, och de drar av karensavdraget från din sjukpenning. I det fallet motsvarar karensavdraget en heldags sjukpenning.

Vad händer om jag blir sjuk igen?

Om du varit sjuk och kommer tillbaka till jobbet, men blir sjuk igen inom fem kalenderdagar, räknas det som samma sjuklöneperiod. Om fullt karensavdrag inte har gjorts under den första tiden du var sjuk, ska karensavdraget göras igen i den fortsatta sjukperioden.

Det är först efter fem kalenderdagar som du påbörjar en ny sjuklöneperiod, med nytt karensavdrag. 

Hur fungerar karensavdrag om jag går hem efter halva arbetsdagen?

Med de nuvarande reglerna spelar det ingen roll när på dagen du sjukanmäler dig. Karensavdraget är lika stort om du går hem efter halva arbetsdagen som om första sjukdagen är en heldag.

När karensdagen gällde blev avdraget mindre om du gick hem under arbetsdagen. Om du till exempel arbetade fyra timmar och sedan sjukanmälde dig, räknades de återstående fyra timmarna som din karensdag. Men detta gäller alltså inte med de nya reglerna.

Karensavdrag ersatte karensdagen 2019

Sedan den 1 januari 2019 gäller karensavdrag i stället för det som tidigare hette karensdag. För heltidsanställda innebär regeländringen ingen skillnad. Men för dem som jobbar oregelbundna tider innebär karensavdraget mer rättvisa regler.

Karensdag innebar att du inte fick någon sjuklön den första dagen som du var hemma från jobbet på grund av sjukdom. Karensavdraget motsvarar i stället alltid 20 procent av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka om du är sjuk.

I dag är alltså karensavdraget alltid lika stort, oavsett hur många timmar du skulle ha arbetat den dagen du blev sjuk.

Exempel: Tina har ett arbetspass på 12 timmar på tisdagen, men blir sjuk och kan inte jobba den dagen. Enligt de tidigare reglerna skulle hon ha förlorat hela inkomsten för det långa tisdagspasset. Men nu utgör karensavdraget bara 20 procent av sjuklönen hon får om hon är sjuk hela veckan.
Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka

Evelina Grenehed

Skribent