Stefan Carlén från fackförbundet Handels chockas över att så få har kollektivavtal. Foto: David Bicho/fackforbund/handels fackförbund
Många med bidragsanställningar hamnar hos företag som saknar kollektivavtal med tuffa arbetsvillkor. I vissa fall försiggår både fusk och brottslighet. Nu vill facken skärpa kontrollen och skapa bättre arbetsmiljö.
Bidragsanställningar är en anställning där inte arbetsgivaren behöver stå för hela lönekostnaden. Delar av lönen betalas ofta av staten. Dessa typer av anställningar har fördubblats på tio år och på senare år har anställningsformen framförallt blivit ett sätt för utrikes födda att ta sig in på arbetsmarknaden. Idag är en majoritet av de med bidragsanställning födda i utlandet.
Olle Frödin är sociolog vid Lunds Universitet och han har studerat bidragsanställningar inom handeln och kommer nu med en varning. Många med bidragsanställning kommer till arbetsplatser där det saknas kollektivavtal. Ofta är arbetsvillkoren dåliga och i vissa fall har arbetstagarna fått arbete sex dagar i veckan.
Arbetsförmedlingen måste se till att arbetarna får bra villkor
Fackförbundet Handels chefsekonom Stefan Carlén är chockad över att så få har kollektivavtal. Han anser att Arbetsförmedlingen måste ha bättre koll och se till att de med bidragsanställning får villkor som är kollektivavtalsliknande.
Carlén säger även att det försiggår mycket fusk och även brottslighet i företag som inte har något kollektivavtal. Nu vill han se att Arbetsförmedlingen får mer resurser för att kunna se till att arbetstagarna får bra villkor. Han anser även att myndigheten bör samråda med facken.
– Vi vill att den som anställs ska ha en utvecklingsplan, bra handledning och dokumentation av vad man lärt sig. Inget av det fungerar i dag, och det är särskilt dåligt i de mindre företagen, sade Stefan Carlén på en pressträff när studien presenterades, enligt Handelsnytt.
De flesta hamnar hos arbetsgivare som är utrikes födda
En annan kritik som väckts mot bidragsanställningarna är att de flesta utrikes födda hamnar på arbetsplatser som drivs av personer som själva är utrikes födda. Olle Frödin tror att det kan leda till etnisk segmentering på den svenska arbetsmarknaden.
Näringslivsorganisationen Svensk Handels chefsekonom Johan Davidsson delar inte den kritiken. Att de utrikes födda hamnar på arbetsplatser som drivs av andra utrikes födda ser han inte som ett problem. Det stora problemet hade varit om de inte fått något jobb överhuvudtaget menar han.
