Visions ordförande Veronica Magnusson
Facket tappar allt fler medlemmar, och det är särskilt svårt att rekrytera utrikesfödda till fackförbunden. Det skriver Arbetsvärlden utifrån en rapport från Lunds universitet.
Det är allt färre som går med i facket, visar statistik från Lunds universitet. Trenden finns framför allt hos yrkesgrupper inom LO:s område.
Mest sjunker organisationsgraden bland arbetare födda utomlands. Men också bland utrikesfödda tjänstemän inom offentlig sektor sjunker siffrorna. Dock sker i stället en svag ökning hos tjänstemän inom privat sektor.
Inkomstförsäkring lockar fler medlemmar i privat sektor
Anders Kjellberg är professor i sociologi vid Lunds universitet. Han säger att en möjlig delförklaring är att organisationsgraden har varit högre i offentlig sektor tidigare. Sedan har den branschen inte återhämtat sig efter tappet som skedde på hela arbetsmarknaden för ett tiotal år sedan.
– Delvis kan det bero på att inkomstförsäkringarna har spelat större roll för fackligt medlemskap i privat sektor. Privat sektor är ju skakigare än offentlig sektor, där det finns en större trygghet och längre uppsägningstider, säger Anders Kjellberg.
Många gånger går tjänstemän inom professionsyrken med i facket som tradition, redan via ett studentmedlemskap. Men dem som kommer till Sverige från andra länder kan ofta vara färdigutbildade, och kommer därmed inte i kontakt med facket på samma sätt.
Facken behöver bli mer relevanta för utrikesfödda
Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, pekar också mot en annan anledning till att många från länder utanför EU är skeptiska facket.
– Fackliga ledare dödas fortfarande runt om i världen, och det finns en rädsla för facklig engagemang i länder utanför EU.
Även Visions ordförande Veronica Magnusson konstaterar att det är svårare för facket att nå dem som är nya i arbetslivet. För att göra något åt detta behöver de vara mer uppmärksamma på diskrimineringsfrågor och bli mer relevanta för dessa målgrupper. Ett sätt är att se till att förbundens styrelse speglar sammansättningen på arbetsplatserna när det gäller ålder och etnisk bakgrund.
Fortsatt låg organisationsgrad är en risk för kollektivavtalen
Anders Kjellberg tror att organisationsgraden kommer att fortsätta sjunka. Det kan innebära att den kommer att ligga på bara 50 procent år 2028 för arbetarna, och mellan 66 och 68 procent för tjänstemännen samma år.
En sådan utveckling riskerar också att leda till att färre arbetsgivare ansluter sig till arbetsgivarorganisationer, vilket är en fara för det svenska systemet med kollektivavtalen. Då kan man behöva använda lagstiftning i stället för att säkerställa arbetstagarnas rättigheter.
