Hamnkonflikten i Göteborg har lett till att facken och arbetsgivarna presenterat ett nytt lagförslag till regeringen. Förslaget som skulle innefatta begränsningar i fackens strejkrätt får starkt stöd av Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister.
Hamnkonflikten i Göteborg som för tillfället är under utredning ligger till grunden till det nya förslaget. Som svar på debatten som rått under denna period har nu tre centralorganisationer (LO, TCO, SACO) i samarbete med ett flertal arbetsgivare utvecklat ett förslag till utökning i den befintliga lagstiftningen.
Ändringen skulle medföra att det blir olagligt att vidta stridsåtgärder, som strejker, om inte inte fackets syfte är att teckna ett kollektivavtal. Förändringen skulle innebära att fackförbund som inte är seriösa i sina förhandlingar inte heller skulle ha rätten att vidta åtgärder mot arbetsgivaren.
Inskränkning i rätten till stridshandlingar kan vara nödvändig
Lagförslaget som utvecklats är ett tillägg i lagen om medbestämmande i arbetslivet och skulle innebära begränsningar i fackens rätt att genomföra stridshandlingar. Stridshandlingar innebär i korthet att facket genomför organiserade protester i form av strejker och liknande mot arbetsgivare.
I dagsläget får facken genomföra sådana handlingar då ett kollektivavtal inte är tecknat. Om ett kollektivavtal finns så råder den så kallade fredsplikten vilket begränsar vilka handlingar facken får göra mot arbetsgivaren.
Det nya förslaget skulle innebära ytterligare regleringar i denna lag då facket även måste avse att teckna ett kollektivavtal. Ett fackförbund måste även enligt förslaget vara seriösa med sina förhandlingar och detta ska mätas genom vanan fackförbundet har av att teckna kollektivavtal.
Regeringen visar starkt stöd för förslaget
Förslaget som inte helt oväntat mötts av kritik av vissa fackförbund får starkt stöd från regeringen. I ett uttalande av Ylva Johansson uttrycker hon stöd för förslaget och menar på att det är fullt genomförbart. Hon säger även att hon är stolt över parternas arbete då de själva har arbetat för att försöka lösa den nuvarande konflikten.
Hon ser förslaget som ett styrkebesked för den svenska modellen eftersom att parterna arbetat konstruktivt. Hon anser utöver det att förslaget inte skulle påverka den grundläggande maktbalansen, något som det troligtvis råder meningsskiljaktigheter kring.
Om förslaget kommer att genomföras återstår att se. Med det starka stödet från regeringen i nuläget är det dock inte otroligt att denna begränsning i strejkrätten kommer att återfinnas i svensk lagstiftning.
