Unionen ska jobba mer för att öka antalet fackliga klubbar på arbetsplatserna. Foto: G-Stock Studio/Shutterstock.com
FackförbundEn facklig klubb kan vara avgörande för arbetstagarnas möjlighet till inflytande på arbetsplatsen. När allt fler klubbar väljer att lägga ned jobbar Unionen för att för att i stället öka antalet klubbar som håller sina verksamheter uppe. Till sin hjälp har fackförbundet regionala ombudsmän. Det skriver tidningen Kollega.
Regionala ombudsmän hjälper Unionen att hålla kvar klubbarna
Unionen jobbar hårt för att fler fackliga klubbar ska kunna ha sin verksamheter kvar. Jesper Wiklung och Anu Paananen är regionala ombudsmän och hjälper Unionen i arbetet med att upprätthålla de fackliga klubbarna på arbetsplatser runt om i Sverige.
– Vi jobbar förebyggande och tar fram en plan redan innan det har hunnit bli en större kris. Ofta får vi reda på att en klubb är på väg att försvinna först vid årsmötet och då kan det vara sent att börja jobba. På det här sättet ligger vi steget före. Men det är inte bara vi som jobbar med det här, utan det är ett arbetsätt som hela vår grupp på Unionen arbetar efter, säger Anu Paananen.
Klubbarnas nederlag är ett resultat av det pågående generationsskiftet
De fackliga klubbar som kvalificeras för extra stöd är så kallade projektklubbar. De väljer själva vilken sorts hjälp de vill få för att efter en längre tid följas upp av Uniones regionala ombudsmän.
Den största orsaken till att allt fler klubbar läggs ned är det pågående generationsskiftet. Klubbarnas gamla gard blir pensionärer och lämnar plats för nya ledamöter utan erfarenhet eller relevanta kunskaper om hur förhandlingar går till eller hur lagstiftningen ser ut.
– Andra orsaker kan vara att man som klubb har svårt att prioritera vilka frågor man ska ta strid för. Eller att man har ett jättebra styrelsearbete men inte har så mycket kontakt med medlemmarna. Då kan vi hjälpa till att prioritera och utbilda, säger Jesper Wiklund.
Ombudsmännen tar tempen på klubbarna med hjälp av klubbarometern
I sökandet efter projektklubbar använder sig ombudsmännen av en klubbarometer som fylls i efter alla kontakttillfällen. Klubbarometern tar tempen på klubben, hur den mår, vilka styrkor som klubbstyrelsen besitter och vilka svagheter som klubbstyrelsen behöver arbeta med lite extra.
Uppsökandet har pågått i närmare två år och hittils har resultaten varit positiva. Nu läggs färre klubbar ned samtidigt som fler får möjigheten att upprätthålla sina verksamheter.
– Vi upplever att de förtroendevalda känner mer trygghet och stöd. Och att de har fler fackliga redskap att ta till när det kniper, säger Anu Paananen.