Utrikesfödda får i genomsnitt 82–85 procent av inrikesföddas pension trots att de har arbetat en stor del av sitt vuxna liv i Sverige
Utrikesfödda som har kommit till Sverige i vuxen ålder får 25–35 procent lägre pension än personer som är födda i Sverige. Det visar en ny rapport från fackförbundet Forena. Håkan Svärdman, Forenas samhällspolitiska chef, menar att det är ett systemfel att det fungerar på det här sättet skriver Arbetet.
Trots att Sveriges allmänna pensionssystem bygger på att alla inkomster under livet ska stärka pensionen, riskerar många med genomsnittliga löner och långt arbetsliv att ändå bli beroende av bostadsbidrag och garantipension.
Extra utsatta är personer som har kommit till Sverige i vuxen ålder, där genomsnittspensionen är mycket låg. Några anledningar är att många är arbetslösa, och att de som arbetar inte hinner jobba tillräckligt många år för att den inkomstbaserade pensionen ska räcka. Många utrikesfödda är också låginkomsttagare och arbetar på arbetsplatser utan tjänstepension.
Forenas rapport visar stora klyftor i pensionen
Fackförbundet Forena, som inriktar sig mot anställda i försäkringsbranschen, har låtit undersöka inkomsterna och den intjänade pensionen hos omkring 40 500 personer som har flyttat till Sverige mellan åren 1985 och 2000.
Genomsnittspensionen för dessa beräknas i rapporten bli strax över 11 000 kronor i månaden. Motsvarande siffra för infödda svenskar är 13 000–13 800 kronor. Detta innebär att utrikesföddas pension är 82 till 85 procent av inrikesföddas, och i mer utsatta områden kan den bli så låg som 73 procent. Räknar man med tjänstepensionen växer klyftan ytterligare.
Skulle behöva spara upp till 850 000 kronor för att komma ikapp
Forenas samhällspolitiska chef Håkan Svärdman menar att för att komma ikapp genomsnittet skulle en utrikesfödd behöva spara ihop så mycket som 750 000 till 850 000 kronor till pensionen i eget sparande.
– Ett alternativ kan vara att jobba till 70–73 års ålder. Men för att det ska räcka krävs en individuell uppgörelse med arbetsgivaren om inbetalningar till tjänstepensionen efter 65 års ålder, vilket är lite väl optimistiskt.
Han påpekar vidare att många utrikesfödda har för fysiskt krävande jobb för att kunna arbeta upp till högre ålder.
Ett systemfel att arbete inte höjer utrikesföddas pension
Enligt Pensionsmyndighetens analys kommer Sveriges allmänna pensionssystem att stärkas av den invandring som skedde under åren 2015 och 2016, genom de avgifter som arbetande nysvenskar betalar in. Men som Håkan Svärdman påpekar innebär inte det att arbetstagarna själva får ihop den pension de behöver, utan kommer att behöva stöd för att försörja sig efter pensionen.
– Arbete höjer inte pensionen. Trots att de flesta utrikesfödda arbetar större delen av sina vuxna liv i Sverige. Här finns ett systemfel, avslutar Håkan Svärdman.
