Agneta Jöhnk
Såväl facket Kommunal som SKL vill att heltidsanställning blir en norm inom vård och omsorg. I många kommuner går utvecklingen mycket riktigt åt det hållet, medan andra halkar efter. Ökande heltid hör ihop med om kommunen beslutat att nyanställningar ska ske på heltid, enligt Kommunalarbetaren.
Inom vård och omsorg har deltidsanställning länge varit vanligare än heltid. Det är något som skiljer branschen från många andra.
Facken har länge efterfrågat en ändring av detta så att heltidsanställning blir en norm, och på grund av arbetskraftsbristen är det numera också i arbetsgivarnas intresse. Därför slöts för tre år sedan ett avtal mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), där det står att heltid ska bli en norm inom kommunal och regional vård.
En ökning sker, men inte i alla kommuner
På många håll i landet sker nu mycket riktigt en ökning av heltidsarbetet. Innan avtalet slöts var det i genomsnitt 42 procent av anställda i vård och omsorg som arbetade heltid. Nu är genomsnittet i stället 46 procent.
Andelen heltidsarbetande ökar i 74 procent av kommunerna. Samtidigt minskar andelen i stället i 19 procent av kommunerna. I återstående 7 procent står utvecklingen stilla.
Beslut om nyanställningar hänger ihop med ökad heltid
Enligt Kommunals avtal med SKL är det viktigt att nyanställningar ska vara på heltid. Kommunalarbetaren har via en enkätundersökning frågat kommuner om de har beslut kring detta. Omkring hälften svarade då att de har sådana beslut, medan cirka en av tre kommuner inte har det. Detta resultat möter kritik från SKL.
– Politikerna på högsta nivå måste förstå vikten av heltidsarbete som norm, då är det väldigt bra om man manifesterar det i ett politiskt beslut, säger Agneta Jöhnk, chef för SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.
Utvecklingen för andelen hänger tydligt samman med just besluten om nyanställningar på heltid. Av de kommuner som har haft en negativ utveckling eller stått stilla gällande heltidsanställningar är det hälften som saknar ett nyanställningsbeslut.
