Två personer som sitter mittemot varandra och håller händer.En förändring i en lagtext är menad att på sikt förbättra resurssituationen för primärvårdens arbete mot psykisk ohälsa. Foto: Chanintorn.v/Shutterstock

Politik

Primärvårdens arbete mot psykisk ohälsa har utretts i enlighet med januariavtalet, kan man läsa i Dagens Arena. Nu kommer ett förslag om att förändra lagtexten. Förslaget väcker både optimistiska och kritiska röster och frågan är vad den här lagtextförändringen skulle innebära för vården.

Förslaget gäller en förändring i lagtexten som i dag lyder att primärvården ska arbeta med ”vanligt förekommande vårdbehov”. Nu kommer förslaget om att i stället förändra texten till ”fysiska och psykiska vårdbehov”.

Utredningen hoppas att en uppdelning mellan psykisk och fysisk vård tydligare belyser den psykiska aspekten, vilket i förlängningen är menat att öka resurserna till primärvårdens arbete. Men det är inte alla som tror att en lagtextförändring kommer att ge positiv effekt.

Lagtextförändring ska ge förbättrade resurser

Mer resurser till primärvårdens arbete mot psykisk ohälsa behövs, det är de flesta överens om. Men frågan är om en förändring av lagtexten verkligen kommer att ge någon effekt. Utredaren Anna Nergårdh tror det.

– Finns det i lagstiftningen kan man inte glömma att resurssätta området och det kommer att följas upp, säger hon.

Anna Nergårdhs förhoppning om att en lagtextförändring kommer att föra fram primärvårdens arbete från skuggorna och ge en resursförbättring är någonting som inte alla håller med om.

Läkarförbundet menar exempelvis att mer resurser behövs och att en lagtextförändring är positiv, men att det behövs vassare förslag för att få det att göra skillnad i praktiken.

Smer menar att textförändringen är bakåtsträvande

Smer, Statens Medicinsk-etiska råd, är direkt kritiska till förslaget. De menar att lagtextförändringen riskerar att dela upp psykiska och fysiska vårdbehov återigen och att det riskerar att öka stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

Region Halland argumenterar på samma spår som Smer och menar att separationen mellan psykisk och fysisk hälsa riskerar att undergräva de framsteg som gjorts på området.

– Den går emot övriga pågående initiativ inom hälso- och sjukvården där psykisk och fysisk hälsa hänger ihop och behandlas som en enhet.