Foto: Lärarförbundet

Fackförbund

Lärarfacken är i förhandling om ett nytt kollektivavtal för 200 000 lärare. Det gamla avtalet som slöts 2012 löpte ut den 1 april men kommer fortsätta gälla tills dess att ett nytt avtal fastställts.

Det gamla avtalet ska gälla tills dess att ett nytt avtal sluts eller att någon av parterna säger upp förlängningen. I sådana fall är det en uppsägningstid på 14 dagar som gäller.

Lärarförbundet vill se högre löner och lägre arbetsbelastning

De kollektivavtal som löper ut under åren är de mellan Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet, samt mellan SKL och Pacta. Totalt omfattar avtalet cirka 200 000 lärare som är i behov av högre lön och lägre arbetsbelastning. Detta enligt en rapport från SKL, Sveriges kommuner och Landsting.

Lärarbristen i landet är stor och lönerna har pressats upp snabbare än löneökningarna på arbetsmarknaden i stort. Men lärarfacken och SKL anser att lönerna måste förbättras ytterligare. Medianlönen för lärare 2016 var enligt SKL 28 900 kronor i månaden för förskolelärare, 32 400 kronor för grundskolelärare och 34 800 kronor för gymnasielärare.

Lärarförbunden anser dock att den löneökning som skett varit orättvis då den många gånger lett till högre löner för nyanställda lärare än för äldre och mer erfarna.

Behövs närmare 80 000 lärare inom fem år

Bristen på lärare är stor i landet och inom en femårsperiod behöver kommunerna rekryter cirka 77 000 heltidstjänster. Till 2031, det vill säga inom 13 år, krävs 187 000 heltidstjänster.
– Lärarbristen är enorm, och läraryrket sticker ut i sjukskrivningsstatistiken, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, till Arbetet.
Många anser att yrket måst bli mer attraktivt för att man ska kunna rekrytera det antalet nya lärare som krävs. Det bör ske genom lönehöjning, samt rimligare arbetsbelastning.

Lärare arbetar med kollegor utan behörighet

Bristen på lärare innebär att det blir mer för den anställde att göra. På grund- och gymnasieskolor arbetar även många lärare med kollegor som saknar behörighet. Det leder till att lärarna får ta ännu större ansvar och gör mer än de egentligen klarar av. Hur man får bukt med ett sådant problem är ännu oklart.

– Man kan tänka sig något slags begränsning av hur mycket undervisningstid en lärare får ha, och så viss tid för planering och efterarbete för varje undervisningstimme, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund, till Arbetet.