Utrikesfödda har i högre grad otrygga anställningsformer. Till stor del beror det på att man är desperat efter jobb vilket gör att man tar de jobb man får.
De tidbegränsade anställningarna har ökat kraftigt sedan 90-talet. Framförallt har man kunnat se en ökning sedan allmän visstidsanställning infördes 2008.
En femtedel av utrikesfödda har en otrygg anställning
SCB har på uppdrag av Arbetet tagit fram siffror som visar att utrikesfödda i större grad än inrikes födda arbetar med otrygga anställningsformer. Siffrorna SCB tagit fram omfattar alla tidsbegränsade anställningsformer: timanställning, vikarie, allmän visstidsanställning, praktik, provanställning, projektarbete samt säsongsarbete.
Om man jämför de som är födda i Sverige jämfört med de födda utanför Sverige är skillnaden påtaglig. Totalt handlar det om 21,8 procent av utrikesfödda som arbetar med en otrygg anställning. Motsvarande siffra för personer födda i Sverige är 13,6 procent.
– De utrikesfödda har färre alternativ, de har större desperation att få ett jobb. Har man så dåligt förhandlingsläge, då är man beredd att ta de här jobben, säger sociologiprofessorn vid Göteborgs universitet, Tomas Berglund, till Arbetet.
Otrygga jobb är vanligast bland kvinnor
De som drabbas värst av dessa otrygga arbeten är kvinnorna. En fjärdedel av utrikesfödda kvinnor har en tidsbegränsad anställning och en femtedel av männen har det.
Lika illa ställt är det inte bland de inrikes födda. Men även här är det främst kvinnorna som har otrygga anställningar. 15,7 procent av kvinnorna, jämfört med 11,6 procent av männen.
Det största gapet mellan de som är födda i Sverige och de födda utanför är inom skola, vård och omsorg. Där är skillnaden 10 procent. 27 procent utrikesfödda har en otrygg anställning, motsvarande siffra för inrikes födda är 17 procent.
Negativa konsekvenser för den med längre tids otrygg anställning
I längden kan otrygga anställningar få negativa konsekvenser för den enskilde personen. Att ta sig in på bostadsmarknaden blir exempelvis svårt. Överlag får man problem att planera för framtiden och man har lätt att falla in i perioder av arbetslöshet.
– När man har ekonomisk otrygghet kan det få väldigt negativa konsekvenser för individer. Hälsa, framtidstro, familjebildning och att skaffa barn påverkas negativt, säger Tomas Berglund.
