En behovsanställd som inte vet när nästa arbetsplats blir har en mindre trygg anställning än en vikarie med ett schemalagda pass. Foto: This Is Me/Shutterstock.com
Allt fler av arbetstagarna har otrygga, tidsbegränsade anställningar. Detta verkar vara en förklaring till att färre anställda går med i något fackförbund, skriver Handelsnytt.
De senaste åren har andelen visstidsanställningar legat på cirka 15 procent. Men av denna andel är det allt fler av anställningarna som har otrygga former. Det har nämligen skett en stor ökning av behovsanställningar, vilket är en mindre trygg anställningsform än ett vikariat.
Enligt Mats Wingborg, som har skrivit en rapport om detta för Arena Idé, är över hälften av de tidsbegränsade anställningarna någon form av behovsanställning. Det leder i sin tur att färre arbetstagare ansluter sig till ett fackförbund.
Vikarier har säkrare anställning än behovsanställda
Mats Wingborg har utgått från tre kriterier för att avgöra trygghetsgraden för en anställning. Det handlar om att veta i förväg när man ska jobba nästa gång, att veta hur länge anställningen kommer att vara och hur troligt det är att anställningen övergår till en tillsvidareanställning.
För vikarier finns det ofta ett schema för hur personen ska jobba, och ett datum då anställningen kommer att ta slut. Men för behovsanställda är det inte alls lika vanligt att arbetstagaren har dessa uppgifter.
Det är framför allt kvinnor, unga och utrikesfödda som hamnar i otrygga anställningar. Det är också vanligast hos yrkesgrupper som ingår i LO:s område och branscher som vård och omsorg, hotell och restaurang och finansiella tjänster.
Få med otrygg anställning går med i facket
Denna ovisshet gör att behovsanställda är mer stressade och mår sämre, menar Mats Wingborg. Dessutom verkar det finnas ett samband med den minskande fackliga organisationsgraden. Det har nämligen visat sig att färre ansluter sig till facket när andelen otrygga anställningar ökar.
– Ofta skolas man in i ett fackligt engagemang när man kommer ut på sin första arbetsplats, men om första perioden i arbetslivet är ett sammanhang utan facklig tradition riskerar man att fortsätta att inte vara med i facket, säger Mats Wingborg.
