Ingenjörer med arbetstillstånd i Sverige men med utländsk arbetsgivare tenderar att ha lägre lön än anställda hos svenska företag. Foto: Gorodenkoff/Shutterstock.com
Utländska ingenjörer i Sverige har ofta lägre lön än svenska arbetstagare med samma yrke. Det är dock svårt att komma åt om det handlar om diskriminering eller inte, eftersom många har utländska arbetsgivare utan kollektivavtal, skriver Ingenjören.
Personer från länder utanför EU måste få ett jobberbjudande för att få arbetstillstånd i Sverige. Lönen måste då vara godtagbar enligt svenska kollektivavtal, eller den praxis som gäller i branschen eller yrket.
Men det finns ändå stora risker för lönedumpning och lönediskriminering för dessa grupper. Detta gäller inte minst för ingenjörer, där hela tre fjärdedelar av de som har arbetstillstånd i Sverige trots detta har en utländsk arbetsgivare.
Många ingenjörer med arbetstillstånd har utländska arbetsgivare
För ett par år sedan undersökte arbetsrättsjuristen Petra Herzfeld Olsson lönerna och villkoren för ingenjörer från utlandet. Av de 300 beslut om arbetstillstånd som hon granskade var det bara 26 procent som var anställda av en svensk arbetsgivare. Övriga 74 procent hade i stället en utländsk arbetsgivare, och ungefär hälften var utstationerade från ett företag inom samma koncern som det svenska företaget.
Det här gör det svårare att säkerställa att arbetstagarna får lön på samma nivå som ingenjörer i Sverige, menar Petra Herzfeld Olsson. Enligt en jämförelse med lönestatistiken hos fackförbundet Sveriges Ingenjörer får utländska ingenjörer mindre lön än den genomsnittliga fackmedlemmen.
Arbetstagare som är anställda hos svenska arbetsgivare har en tryggare ställning, framför allt om arbetsgivaren har kollektivavtal. Av den granskade gruppen ingenjörer var det bara 18 procent som hade sådana anställningar.
Lönediskriminering av migranter är svårt att komma åt
Petra Herzfeld Olsson anser också att lagstiftningen brister när det gäller lönediskriminering för utländska akademiker, då migrationsrättslig status inte räknas som en diskrimineringsgrund.
– Det innebär att arbetsgivare inte kan ställas till svars för diskriminering om det visar sig att exempelvis utländska ingenjörer får lägre lön än sina svenska kolleger just på grund av att de bara har tillfällig rätt att vistas i landet.
Att lönen är lägre räcker dock inte för att säga att de blir lönediskriminerade, menar Petra Herzfeld Olsson, eftersom vi inte vet kvalificeringsgraden på deras arbetsuppgifter. Akademikers anställningsavtal brukar nämligen inte ange exakta lönenivåer. Där spelar i stället flera faktorer in, såsom utbildning, erfarenhet och arbetsuppgifternas svårighetsgrad.
Facket måste arbeta för att förbättra villkoren
För att åtgärda detta vill Petra Herzfeld Olsson att diskrimineringslagen ändras för att skydda migranter med tillfälligt uppehållstillstånd. Hon menar vidare att fackförbunden är de enda som kan motarbeta en utveckling mot sämre arbets- och lönevillkor för personer med arbetstillstånd i Sverige.
