Brottsmisstankar som är kopplade till dödsfall på arbetsplatsen leder sällan till några fällande domar. Förundersökningarna läggs ofta ner på grund av att det inte finns tillräckligt med bevis.
I början av november dömdes SSAB till böter på tre miljoner kronor för arbetsmiljöbrott. En anställd hade under 2016 klämts ihjäl av en travers i samband med en besiktning på en av företagets anläggningar. Att företag döms i samband med arbetsmiljöbrott är dock sällan förekommande visar en granskning SvD gjort.
En dryg tiondel av alla fall där det inträffat ett dödsfall på jobbet leder till fällande dom.
Förundersökningar läggs ned på grund av brist på bevis
I flera fall läggs en del ärenden ned på en gång då de inte finns någon brottsmisstanke mot arbetsplatsen. I de fall där det faktiskt finns en brottsmisstanke läggs ärendena ofta ned i brist på bevis.
Bara förra året lades två av tre förundersökningar ned eftersom det saknades bevis. Det är en klart högre andel än snittet på 40 procent.
– Det ska vara en tydlig avvikelse från arbetsmiljölagen för att målet ska gå vidare, säger Jörgen Lindberg, vice kammarchef på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, till SvD.
Hälften av alla åtal leder till fällande dom
I det stora hela är det få dödsfall på arbetsplatsen som leder till fällande dom. Men av de åtal som ändå väcks så leder lite mer än hälften till fällande dom.
Att fälla ett företag för arbetsmiljöbrott är inte helt enkelt. Jörgen Lindberg säger att många företag kan ha underentreprenörer vilket gör det svårt att avgöra vem som bär ansvaret.
Inga brister i lagstiftningen
När så pass få företag fälls i samband med dödsfall kan man ställa sig frågande till om den gällande lagstiftningen bör ses över. Det tycker dock inte Jörgen Lindgren. Han ser inga påtagliga brister med dagens lagstiftning men poängterar även att hans uppgift inte är att ha en åsikt om lagstiftningen utan tillämpa lagarna som finns.
