Förste vice ordförande Elisabeth Brandt Ygeman berättar att Handels planerar att se över om medlemsavgiften kan fördelas på ett bättre sätt. Foto: Pernille Tofte/Handels och OBprod/Shutterstock.com
AvgifterMedlemsavgiften är en av de saker du förstås vill titta på innan du går med i ett fackförbund. Med vad används pengarna till egentligen? Handels har inför sin kongress presenterat siffror på hur avgiften från deras medlemmar fördelas.
Avgiften till Handels beror på medlemmens lön. Räkneexemplet som Handelsnytt tar upp utgår från avgiften 356 kronor per månad.
Avdelningspersonal, försäkringar och förtroendeuppdrag får största delen
Personal på förbundets lokalavdelningar får den största delen av kakan – 86 kronor i exemplet. Den hemförsäkring, olycksfallsförsäkring och inkomstförsäkring som ingår i medlemskapet får nästan lika stor summa, 81 kronor.
Förtroendevalda, förbundssekretariat och folkrörelsedemokrati får 30 av kronorna i exempelavgiften. Störst del av detta bli till ersättningar för förtroendeuppdrag på lokal nivå, men även chefs- och ledningsmöten får sin del.
Så fördelas avgiften mellan enheterna
Arbetslivsenheten på Handels får 22 kronor per förbundsmedlem. Det är den enheten som förhandlar kollektivavtal med arbetsgivare och ger fackrådgivning till medlemmarna.
Medlems- och organiseringsenheten får också 22 kronor. De jobbar med medlemsservice och att värva medlemmar, och också med fackets politiska verksamhet och verksamhet riktat till ungdomar.
13 kronor går till opinions- och kommunikationsenheten som sköter lönestatistik, utredning och Handels kommunikation och marknadsföring på nätet.
Handels vill utreda sin organisering
På kongressen debatterades vad som ska ingå i avgiften, men det beslutades inte om någon förändring. Däremot vill avgiftskommittén, som räknat ut exemplet på fördelning, utreda hur Handels bäst ska använda sina resurser. Det ställde sig kongressen bakom, även om inga direktiv tagits fram ännu.
Handels förste vice ordförande heter Elisabeth Brandt Ygeman. Hon berättar att organiseringen med 19 avdelningar inte har setts över sedan 1995. Med allt som förändrats sedan dess finns det kanske bättre sätt att organisera sig på.
– Vi vill att alla medlemmar ska få ett likvärdigt medlemsskap, oavsett om de bor i Ystad eller Umeå. Samtidigt vill vi vara nära arbetsplatserna, säger hon till Handelsnytt.
Utredningen bör också titta på de olika medlemsskapen som finns i dag, tycker Elisabeth Brandt Ygeman. Är det exempelvis rättvist att studenter på Handels- och administrationsprogrammet blir medlemmar gratis, men inte de som jobbar extra i butik vid sidan av studieförberedande utbildning?