Det nya direktivet om minimilöner behövs i många EU-länder. Men Sverige har redan en fungerande modell i och med kollektivavtalen, tycker EU-politikern Heléne Fritzon (S). Foto: EnzoVi/Shutterstock.com
Nya reglerEU har planer på en ny lagstiftning för minimilöner. Det har länge varit ett orosmoment för Sverige, eftersom de nya kraven kan sätta svenska kollektivavtal ur spel. Men Sverige hoppas nu ha hittat ett sätt att övertala EU att göra undantag för vår avtalsmodell, skriver Arbetet.
EU:s sysselsättningsutskott har nyligen lämnat ändringsförslag på direktivet som EU arbetar på. Där sitter Heléne Fritzon med som representant för Socialdemokraterna.
Hon berättar att EU inte kan göra undantag från lagförslaget baserat på geografi. Det finns risk för att sådana undantag kan utnyttjas av länder som inte vill höja arbetstagares löner.
– I ett stort antal av EU:s medlemsländer så behövs det ett direktiv för minimilöner och där finns det inte heller en avtalsmodell liknande den vi har.
Vill ha systemundantag i Sveriges fall
I stället trycker nu Sverige och Danmark, som anses ha starka och fungerande avtalsmodeller, på ett undantag baserat på system i stället.
Om länderna kan få EU:s förståelse för att de behöver behålla den här modellen kan det gå att förhandla sig till en kompromiss. Allt handlar om ömsesidig respekt för varandras behov, säger Heléne Fritzon.
Risk att Sverige tvingas rösta emot direktivet
Sverige och Danmark behöver stöd från tillräckligt många EU-ledamöter för att undantaget ska gå igenom. Om det inte händer finns flera ställningstaganden som Sverige kan ta i frågan för att rädda kollektivavtalen.
– Ett alternativ är att vara helt emot direktivet, ett annat är att vi försöker tona ned delarna i själva lagstiftningen och mildra effekterna av den, säger Heléne Fritzon.
Dock trycker hon på att fokus ligger just på att EU ska kunna få igenom lagen om minimilöner utan att den svenska modellen drabbas. Det är viktigt att svenska EU-politiker samarbetar i frågan både med andra partier och med Europafacket, tycker Heléne Fritzon.
Det är efter sommaruppehållet som EU-parlamentet ska rösta om lagförslaget. Sedan kommer de att förhandla med kommissionen och regeringarna i medlemsländerna.