Frågan om etableringsjobb verkar vara en svår nöt att knäcka. Foto: Portrait Image Asia/Shutterstock.com
Enligt Arbetsvärlden verkar förslaget som kom redan i mars 2018 ha fastnat hos arbetsmarknadsdepartementet, men inte heller där är det någon som riktigt kan förklara varför det hela har dragit ut på tiden.
Det var som sagt redan i mars 2018 som den då sittande regeringen och arbetsmarknadens parter enades om att införa så kallade etableringsjobb, där arbetstagaren får ersättning direkt av staten i stället för att arbetsgivaren ska ge lön och sedan få ersättning från staten.
Men initiativet gick inte från teori till praktik, utan fastnade någonstans på vägen.
Många turer utan tydligt slut
Eftersom åtgärden bygger på statligt stöd krävdes först ett godkännande av EU-kommissionen, och när januariavtalet kom blev det tal om att även företag utan kollektivavtal skulle kunna få stödet. Det senare avskrevs och nu krävs kollektivavtal för att kunna få etableringsjobb. Turerna har med andra ord varit många, men själva införandet av etableringsjobb har alltjämt låtit vänta på sig.
Processen fortskrider, men utan tidsplan
I december 2022 kom Svenskt Näringsliv, LO och Unionen överens om en preciserad uppgörelse gällande etableringsjobben. Och arbetsmarknadsminister Johan Pehrson förklarade i samband med det att stödet kommer vara avgörande för att få in fler långtidsarbetslösa och nyanlända på arbetsmarknaden.
Men efter det har ärendet återigen gått i stå, och Johan Pehrsons pressekreterare Christoffer Heimbrand har sagt att arbetsmarknadsministern inte har något att kommentera i dagsläget. Enligt pressekreteraren fortskrider processen, men utan tidsplan, och han tillägger att det kommer krävas vissa förordningsändringar för att etableringsjobben ska kunna införas. Om det även finns andra hinder i vägen låter han vara osagt.
Indexreglering kan ha satt käppar i hjulet
Enligt Adnan Habibija, utredare på LO, kan det vara parternas överenskommelse om att löne- och bidragsdelen i etableringsjobben ska indexeras som har fått ärendet att fastna hos regeringen.
Parternas syfte med indexeringen är att man ska kunna använda stödet på ett bredare plan och i flera olika branscher. Adnan Habibija menar att etableringsjobben annars främst skulle användas inom låglönebranscher. Indexreglering innebär dock ökad kostnad, vilket han menar kan ha fått finansdepartementet att dra i handbromsen. Den uppgiften är dock inte bekräftad.
Adnana Habibija vill understryka att frågan om etableringsjobb ändå har tagit steg framåt, och han tror att regeringen kommer ge grönt ljus så småningom.
