I en enkätundersökning med knappt 2400 deltagande lärare uppgav hälften att de arbetade övertid. Stressen det medför kan leda till både missnöje och psykisk ohälsa. Konsekvensen blir en lågmeriterad lärarkår.
En studie gjord av Luleå tekniska universitet gav dystra, om än inte oväntade, resultat. Varannan tillfrågad gymnasielärare uppger i en enkät att de är tvungna att arbeta utöver arbetstid. Det inkluderar inte bara sena kvällar på arbetsrummet. I vissa fall innebär det även arbete på så kallade fridagar (exempelvis helger och röda dagar).
Hälften av gymnasielärarna måste arbeta på sin fritid
Karolina Parding är professor i arbetsvetenskap och har lett studien. Hon ser utvecklingen som en varningssignal. Det berättar hon för Lärarnas tidning.
– Arbetsvillkoren upplevs som väldigt problematiska, säger Parding.
Arbetsbördorna är stora och chanserna för kompetensutveckling är små. Karolina Parding trycker på att något måste göras åt saken nu. Hennes förhoppning är att studien ska ge en ökad medvetenhet rörande ämnet, och att det i sin tur kan leda till konkreta förbättringar.
Stressen ökar även efter arbetet
Dessa flexibla arbetstider och den stress som den medför har vi skrivit om tidigare. Artikeln baserades på en rapport från Arbetsmiljöverket. Det visar sig i statistiken att drygt hälften av dem som flexat får svårigheter att slappna av när arbetet är klart, närmre bestämt 47 procent.
I samma rapport klargörs det att kraven på dokumentation har ökat inom utbildningssektorn. Detta, utvecklar de, kan leda till ”negativa konsekvenser för arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa”.
Den konstanta stressen leder lätt till sömnsvårigheter och psykisk ohälsa. Mellan 2010 och 2015 hade antalet stressrelaterade sjukskrivningar bland gymnasielärare ökat med 87 procent, uppgav SVT.
Lärarna försvinner och kompetensen sjunker
Var femte lärare berättar i enkäten till LTH att de har sökt nytt jobb den senaste månaden. Två femtedelar uppger att de har övervägt det. Den yngre generationen lärare har allt sämre meriter, och enligt forskning gjord vid Uppsala universitet har ingen utbildning tidigare störtdykt så mycket gällande antagningskrav.