Vad är stridsåtgärder?

Stridsåtgärder är påtryckningar som ett fackförbund eller en arbetsgivare kan ta till för att driva igenom krav på den andra parten. Det kan till exempel vara att medlemmarna i fackförbundet vägrar arbeta fram till att arbetsgivaren har kommit överens med facket om ett nytt kollektivavtal.

Vilka typer av fackliga stridsåtgärder finns det?

En facklig stridsåtgärd kan se väldigt olika ut. Det finns ingen klar definition på vad som räknas som en stridsåtgärd och inte, men det finns några exempel på åtgärder som är särskilt vanliga.

Tanken med en stridsåtgärd är att på något sätt orsaka negativa konsekvenser för arbetsgivaren så att de blir pressade att gå med på fackets krav. Konsekvenserna kan exempelvis vara förlorade intäkter, osäkra leveranser eller negativ uppmärksamhet hos allmänheten.

Exempel på vanliga stridsåtgärder

• Strejk. Den vanligaste stridsåtgärden är att utlysa strejk, där berörda medlemmar inte utför något arbete tills kravet har gått igenom. Facket måste varsla om strejk minst sju dagar innan den ska börja.
• Blockad. Facket förhindrar delar av arbetet på arbetsplatsen så att det inte kan utföras. Till exempel kan de sätta stopp för övertidsarbete, nyanställningar, inhyrd arbetskraft eller vissa arbetsuppgifter.
• Bojkott. Facket uppmanar allmänheten att inte investera i verksamhetens varor. Motsatt åtgärd finns också, det vill säga att uppmuntra allmänheten att främja varor från fackligt organiserade arbetsplatser i stället.
• Massuppsägning. Ett stort antal arbetstagare säger upp sig samtidigt och skapar därmed problem för arbetsgivaren. Massjukskrivning är en liknande åtgärd som också kan tas till.
• Sympatiåtgärder. Ett fackförbund som inte berörs av en konflikt kan ändå ta till stridsåtgärder i sympati med de drabbade medlemmarna i ett annat förbund. Det är tillåtet även om förbundet omfattas av kollektivavtal och fredsplikt.

Arbetsgivare kan också ta till stridsåtgärder

Även arbetsgivaren kan utlysa stridsåtgärder om förhandlingar med ett fackförbund brutit samman. Den vanligaste åtgärden kallas för lockout och görs ofta som svar på en strejk. Lockout innebär att arbetsgivaren stänger ute arbetstagare från arbetsplatsen, så att de inte kan utföra arbete och därmed inte heller få någon lön. Precis som strejker måste lockout utlysas minst sju dagar i förväg.

När får parterna ta till stridsåtgärder?

Ett fackförbund eller en arbetsgivare får bara ta till stridsåtgärder mot varandra om de inte har ett gällande kollektivavtal. Det kan exempelvis bli aktuellt om parterna förhandlar om ett nytt kollektivavtal men inte kommer överens om villkoren.

Om två parter redan är bundna av ett kollektivavtal råder det fredsplikt mellan dem. Så länge kollektivavtalet är giltigt får varken fackförbundet eller arbetsgivaren i fråga ta till stridsåtgärder mot varandra.

Först när kollektivavtalet löpt ut är stridsåtgärder tillåtna om parterna inte kommer överens om ett nytt.

Vad händer vid olovliga stridsåtgärder?

Olovliga stridsåtgärder är när facket eller arbetsgivaren tar till stridsåtgärder trots att det råder fredsplikt mellan dem via kollektivavtalet. Att inte varsla om stridsåtgärden när lagen kräver det gör också åtgärden olovlig.

Den part som drabbats av olovliga stridsåtgärder kan anmäla saken till Arbetsdomstolen. Domstolen kan då besluta att parten som utfört stridsåtgärden måste betala skadestånd till den drabbade parten.

Det är i första hand organisationen som utlyst stridsåtgärden som får betala skadestånd. Exempelvis om en fackmedlem deltar i en olovlig strejk som facket har utlyst är det facket som ska betala skadeståndet, inte medlemmen. Om arbetstagare däremot tar till olovliga stridsåtgärder på eget initiativ blir de skadeståndsskyldiga.

Hur påverkas jag som fackmedlem av stridsåtgärder?

Fackmedlemmar som inte arbetar på grund av stridsåtgärder får inte heller lön för den tiden. I stället kan medlemmarna få konfliktersättning från sitt fackförbund. Den ersätter oftast inte hela din lön, men täcker åtminstone upp en stor del av inkomsten du förlorar.

Medan stridsåtgärden pågår kan fackförbundet välja att mobilisera sina medlemmar. Exempelvis kan du som medlem bli kallad till att vara strejkvakt som övervakar arbetsplatsen och håller koll på om arbetsgivaren utför några åtgärder som gensvar.

Tips! Är du inte medlem i facket än? Hitta rätt fackförbund för ditt yrke för att inte stå ensam i eventuella konflikter.

När du går med i ett fackförbund förväntas du delta om förbundet skulle utlysa stridsåtgärder som berör dig. Det är inte olagligt att avstå, men bryter det mot förbundets stadgar kan det innebära att du blir utesluten ur fackförbundet.

Om du inte är medlem i facket kan du ändå delta i stridsåtgärder. Däremot får du ingen konfliktersättning för lönen du förlorar. Därför är det klokt att gå med i facket redan innan det uppstår någon konflikt.