A-kassa

Skillnaden mellan fack och a-kassa

Många fackförbund och a-kassor har förvisso nära samarbeten och går hand i hand i flera ärenden, men det är viktigt att känna till att de är helt fristående organisationer. Men för att skydda både din inkomst och dina rättigheter i arbetslivet behöver du båda två. Ett fackförbund är en organisation som kan hjälpa dig med arbetsrättsliga frågor, medan a-kassan är en försäkring som kan ge dig ersättning om du skulle bli arbetslös.

Du blir inte automatiskt medlem i a-kassan bara för att du är medlem i ett fackförbund, och du blir inte heller medlem i facket bara för att du går med i a-kassan. Och du behöver inte vara medlem i både facket och a-kassan, men det finns flera fördelar med det.

Därför är det bra att vara medlem i både facket och a-kassan

1. Ger större trygghet både på jobbet och mellan jobb. Varför välja ett av stöden när du kan ha användning av båda? Från facket kan du få alla möjliga stöd i ditt arbetsliv, och med a-kassan tryggar du din ekonomi om du skulle bli utan arbete i framtiden. 
2. Du kan få inkomstförsäkring. Hos många fackförbund ingår en inkomstförsäkring som ger dig mer ersättning om du blir arbetslös. Men för att kunna få ersättning från inkomstförsäkringen måste du även vara med i en a-kassa och vara berättigad ersättning från den.
3. Kan bidra till bättre lön och ersättning. Facket jobbar för bättre lön för sina medlemmar. Bättre lön är lika med bättre a-kassa, eftersom din ersättning baseras på den. Så stöttar du fackförbundet kan det leda till bättre förutsättningar för din ekonomi i svårare tider.

Vad krävs för att gå med i en a-kassa?

Alla som jobbar i Sverige kan gå med i en a-kassa, vilket vi rekommenderar att man gör direkt när man börjar jobba eftersom längden på medlemskapet avgör hur mycket man kan få i ersättning vid arbetslöshet.

I övrigt kan a-kassorna ha olika krav på vem som kan bli medlem hos dem. Kraven handlar främst om vad du jobbar med, vilken bransch du tillhör eller vad du har för utbildning. Men så länge du arbetar finns det garanterat en eller flera a-kassor som du kan gå med i.

Vilken a-kassa ska jag välja?

Först och främst ska du sålla fram a-kassorna som riktar sig till din yrkesgrupp. Det kan du enkelt göra i tabellen längst upp på sidan. Skriv in din yrkesroll så får du fram förslag på passande a-kassor.

Därefter kan du läsa mer om de olika a-kassorna för att avgöra vilka just du kan gå med i. Du behöver till exempel kolla om a-kassan bara riktar sig till en viss bransch eller en viss sektor. Många a-kassor tar exempelvis emot administratörer, men vissa av dem kanske passar bättre om man jobbar i offentlig sektor medan andra passar bättre för den privata. 

Det sista du ska göra är att jämföra medlemsavgiften och annan information om a-kassorna och väga dem mot varandra.

Så väljer du rätt a-kassa

1. Skriv in ditt yrke i tabellen. Ange en yrkestitel som stämmer med vad du jobbar med. Hittar du inte din egentliga titel kan du testa att skriva något liknande yrke. Då kommer du få förslag på a-kassor som tar emot just din yrkesgrupp.
2. Läs på om a-kassorna. Vilken bransch riktar sig a-kassorna till? Stämmer deras medlemsbeskrivning in på dig? 
3. Jämför pris och innehåll. Medlemsavgift och koppling till fackförbund är de saker som främst skiljer a-kassorna åt. I övrigt följer de samma regler oavsett vilken du väljer.

Vad ska jag jämföra mellan a-kassorna?

• Medlemsavgift. Det skiljer inte många kronor mellan a-kassornas månadsavgifter, så se till att väga priset mot de andra förmånerna du får hos respektive a-kassa.
• Handläggningstid. Går det att ta reda på genomsnittlig handläggningstid är det helt klart intressant. Handläggningstiden avgör hur länge du får vänta på ersättning efter att du anmält arbetslöshet och skickat in alla uppgifter.
• Kundtjänst och support. En nåbar support hos a-kassan är guld värt den dagen du ansöker om ersättning och funderar på vad som gäller dig. Titta på kontaktvägar och vad andra medlemmar har sagt om a-kassans support.

Måste jag välja a-kassan som mitt fackförbund rekommenderar?

Nej, du måste inte välja a-kassan som ditt fackförbund rekommenderar eller samarbetar med, men det är både smidigt och ger dessutom flera fördelar. Vissa fackförbunds inkomstförsäkringar kräver till exempel att du är med i en specifik a-kassa för att du ska omfattas av försäkringen, och det är ju onödigt att gå miste om den förmånen.

A-kassan har dessutom i stort sett samma indelning när det gäller yrken och branscher som fackförbunden har, så vet du vilket fackförbund som passar för dig hittar du också lätt en a-kassa som riktar sig till ditt yrkesområde.

Vad kostar medlemskap i a-kassan?

Medlemskapet i a-kassan kostar någonstans mellan 100 och 170 kronor i månaden. Vilken avgift du får beror på vilken a-kassa du väljer.

Alla medlemmar i samma a-kassa betalar samma avgift. Till skillnad från fackförbunden har de inte olika avgifter beroende på lön eller arbetssituation. Det betyder bland annat att du fortsätter betala samma månadsavgift när du är arbetslös som när du arbetade.

Det låter kanske underligt, men du får tänka att avgiften lönar sig i slutändan när du väl behöver a-kassans ersättning. Du betalar för trygghet den dagen något oväntat händer – precis som med vilken annan försäkring som helst.

Vad krävs för att få ersättning från a-kassan?

Den 1 oktober 2025 trädde en ny lag om arbetslöshetsförsäkringen i kraft, där den största förändringen är att du nu kvalificerar dig till ersättning med din tidigare inkomst i stället för med arbetad tid. Det är också längden på ditt medlemskap i a-kassan som avgör vilken ersättningsnivå du har rätt till (80, 60 eller 50 procent av lönen), och antalet månader med inkomst som avgör hur länge du kan få ersättning. Enligt den nya lagen måste du också vara minst 20 år för att få ersättning från a-kassan.

Info! Under en övergångsperiod kommer två regelverk för a-kassan att gälla samtidigt. Påbörjade du din ersättningsperiod hos a-kassan innan den 30 september 2025 omfattas du av de gamla reglerna och fortsätter som vanligt, medan alla beslut som tas från och med den 1 oktober 2025 omfattas av de nya reglerna.

Men precis som tidigare måste du även uppfylla a-kassans grundvillkor för att kunna få ersättning. Kort förklarat uppfyller du grundvillkoren genom att “sköta ditt arbetssökande”, vilket innebär att du ska vara inskriven hos Arbetsförmedlingen, vara aktivt jobbsökande i Sverige, vara beredd på att ta passande jobb och aktivitetsrapportera varje månad.

Vi går igenom alla villkoren för den “nya” arbetslöshetsförsäkringen här nedanför.

Du måste uppfylla ett inkomstvillkor

För att få ersättning från a-kassan behöver du ha arbetat och haft en inkomst som du har betalat skatt för. Alla inkomster från förvärvsarbete som är registrerade hos Skatteverket räknas in. Inkomsterna ska du ha tjänat in under en period på 12 månader – den så kallade ramtiden.

Info! Ramtiden är den period som man har på sig att uppfylla ett inkomstvillkor. Den startar månaden innan du skriver in dig hos Arbetsförmedlingen och ansöker om a-kassa och sträcker sig 12 månader bakåt i tiden. Ramtiden kan förlängas om du under vissa perioder inte har kunnat jobba – till exempel på grund av sjukdom, heltidsstudier eller föräldraledighet. När a-kassan fastställer ramtiden räknar de bort de månader som de anser att den sökande har varit hindrad från att arbeta och förlänger ramtiden med lika många månader. Ramtiden kan som högst förlängas med 60 månader (det vill säga 5 år).

Du kan uppfylla ett inkomstvillkor enligt huvudregeln eller alternativregeln.

• Huvudregeln: Du uppfyller inkomstvillkoret om du under ramtiden har tjänat minst totalt 120 000 kronor brutto, och i minst fyra av dessa månader har tjänat minst 11 000 kronor.
• Alternativregeln: Uppfyller du inte inkomstvillkoret enligt huvudregeln prövas alternativregeln. Här behöver du ha arbetat i fyra sammanhängande månader och haft en månadsinkomst på minst 11 000 kronor under ramtiden. I detta fall kan du dock bara få ersättning i 66 dagar.

Företagare ska uppfylla samma inkomstvillkor för att få ersättning. För egenföretagare räknas de inkomster som man betalar egenavgifter för.

Längden på ditt medlemskap avgör ersättningsnivån

Du behöver vara medlem i en a-kassa för att få ersättning, men är du inte det när du blir arbetslös kan du göra det då. Vi rekommenderar dock att du går med direkt när du börjar jobba eftersom längden på medlemskapet som sagt styr hur mycket ersättning du kan få.

Info! A-kassan kan initialt ersätta upp till 80 procent av en månadsinkomst på max 34 000 kronor. Även om du har haft en månadslön som överstiger a-kassans tak kan du alltså aldrig få mer än 80 procent av 34 000 kronor. Då behöver du en inkomstförsäkring för att kunna få ut 80 procent av hela din lön.

För att ha rätt till den högsta ersättningsnivån på 80 procent behöver du ha ett sammanhängande medlemskap på minst 12 månader under hela ramtiden. 60 procent kräver ett medlemskap på minst 6 månader under hela ramtiden, och medlemskapet ska även täcka minst 4 månader då du har haft en månadsinkomst på minst 11 000 kronor. Har du varit medlem i 0–5 månader kan du bara få ersättning för 50 procent av lönen.

Ersättningsnivån trappas ner var hundrade dag

Något som är viktigt att känna till är att ersättningen trappas ner i snabbare takt än tidigare. Enligt de nya reglerna sänks ersättningen med 10 procentenheter efter de första 100 dagarna, och därefter med 5 procentenheter var hundrade dag.

Så trappas ersättningen ner

• Dag 1–100: 80 procent av den tidigare inkomsten
• Dag 101–200: 70 procent av den tidigare inkomsten
• Dag 201–300: 65 procent av den tidigare inkomsten

Antalet månader med inkomst avgör ersättningsperioden

Hur länge du kan få ersättning beror på hur många månader under ramtiden som du har tjänat minst 11 000 kronor. Ju fler månader med inkomst, desto längre ersättningsperiod kan man få. Som mest kan man få 300 ersättningsdagar, medan du som uppfyller inkomstvillkoret enligt alternativregeln bara kan få ersättning i 66 dagar.

Är man helt arbetslös får man ersättning i cirka 22 dagar per månad.

Vad är den högsta möjliga ersättningen från a-kassan?

Som mest kan du få en ersättningsperiod på 300 dagar och initialt 80 procent av 34 000 kronor, vilket motsvarar ett ersättningsbelopp på 27 200 brutto. Detta gäller alltså för de första 100 dagarna, och sedan trappas ersättningen ner var hundrade dag.