A-kassa

Skillnaden på facket och a-kassan

Visste du att a-kassan och facket är helt olika saker? De går visserligen hand i hand i flera ärenden, men för att fullt skydda din inkomst och dina rättigheter i arbetslivet behöver du båda två. Här kan du läsa mer om hur a-kassan fungerar och få tips om hur du hittar den rätta för dig.

Är du medlem i facket är du inte automatiskt medlem i a-kassan. Likaså kan du vara med i en a-kassa utan att vara medlem i ett fackförbund.

• Fackförbund = en organisation som hjälper dig med arbetsrättsliga frågor
• A-kassa = en försäkring som ger dig ersättning om du blir arbetslös

Med det sagt finns det många fördelar med att vara medlem i både facket och a-kassan. Visst, det är två olika medlemsavgifter att betala varje månad. Men den dagen du blir utan arbete eller får problem på jobbet kommer du att märka att det lönar sig.

3 skäl att vara medlem i både facket och a-kassan

1. Trygg både på jobbet och mellan jobb. Varför välja ett av stöden när du kan ha användning av båda? Från facket kan du få alla möjliga stöd i ditt arbetsliv, och med a-kassan tryggar du din ekonomi om du skulle bli utan arbete i framtiden. 
2. Du kan få inkomstförsäkring. Hos många fackförbund ingår en inkomstförsäkring som ger dig mer ersättning om du blir arbetslös. Medlemskap i både fack och a-kassa är ett krav för den försäkringen.
3. Lön och ersättning går hand i hand. Facket jobbar för bättre lön för sina medlemmar. Bättre lön är lika med bättre a-kassa, eftersom din ersättning baseras på den. Så stöttar du fackförbundet kan det leda till bättre förutsättningar för din ekonomi i svårare tider. Smart va?

Vad krävs för att gå med i en a-kassa?

Alla som jobbar i Sverige kan gå med i en a-kassa. Vi rekommenderar att göra det om du jobbar minst 40 timmar i månaden. Det är nämligen vad som krävs för att få ersättning om du skulle bli arbetslös så småningom.

I övrigt kan a-kassorna ha olika krav på vem som kan bli medlem hos dem. De kraven handlar främst om vad du jobbar med, vilken bransch du tillhör eller vad du har för utbildning. Men så länge du arbetar finns det garanterat en eller flera a-kassor som du kan gå med i.

Vilken a-kassa ska jag välja?

Först och främst ska du sålla fram a-kassorna som tar emot din yrkesgrupp. Det kan du enkelt göra i tabellen längst upp på sidan. Skriv in din yrkesroll så får du fram förslag på a-kassor som tar emot ditt yrke.

Därefter kan du läsa mer om de olika a-kassorna för att avgöra vilka just du kan gå med i. Till exempel behöver du kolla om a-kassan bara riktar sig till en viss bransch. Det är många a-kassor som tar emot exempelvis administratörer, så där avgör i stället om du jobbar som administratör i offentlig eller privat sektor.

Det sista du ska göra är att jämföra medlemsavgiften och annan information om a-kassorna och väga dem mot varandra.

1. Skriv in ditt yrke i tabellen. Ange en yrkestitel som stämmer med vad du jobbar med. Hittar du inte din egentliga titel kan du testa att skriva något liknande yrke. Då kommer du få förslag på a-kassor som tar emot just din yrkesgrupp.
2. Läs på om a-kassorna. Vilken bransch riktar sig a-kassorna till? Stämmer deras medlemsbeskrivning in på dig? Är det en facklig eller fristående a-kassa, och skulle du föredra det ena eller det andra av dem?
3. Jämför pris och innehåll. Medlemsavgift och koppling till fackförbund är de saker som främst skiljer a-kassorna åt. I övrigt följer de samma regler oavsett vilken du väljer.

Vad ska jag jämföra mellan a-kassorna?

Alla a-kassor följer samma regler när det gäller ersättningen. Det betyder att du får samma ersättning oavsett vilken a-kassa du väljer. 

Det du ska titta på är därför inte hur mycket pengar du får. Det finns andra faktorer som skiljer a-kassorna åt och som avgör vilken som är den bästa.

Saker att jämföra när du väljer a-kassa

• Medlemsavgift. Det skiljer inte många kronor mellan a-kassornas månadsavgifter, så se till att väga priset mot de andra förmånerna du får hos respektive a-kassa.
• Fackliga förmåner. En facklig a-kassa kan ofta ge fördelar om du även blir medlem i tillhörande fackförbund. Till exempel kan det ingå en inkomstförsäkring som höjer din ersättning från a-kassan. Därför är det bra att även jämföra fackförbundens förmåner.
• Handläggningstid. Går det att ta reda på genomsnittlig handläggningstid är det helt klart intressant. Handläggningstiden avgör hur länge du får vänta på ersättning efter att du anmält arbetslöshet och skickat in alla uppgifter.
• Kundtjänst och support. En nåbar support hos a-kassan är guld värt den dagen du ansöker om ersättning och funderar på vad som gäller dig. Titta på kontaktvägar och vad andra medlemmar har sagt om a-kassans support.

Måste jag välja a-kassan som hör till mitt fackförbund?

Nej, du måste inte välja den a-kassa som fackförbundet samarbetar med. Däremot är det att rekommendera, eftersom du oftast får fler fördelar då.

Exempelvis gäller vissa fackförbunds inkomstförsäkringar bara om du är medlem i en särskild a-kassa. I så fall är det onödigt att gå miste om den förmånen.

Dessutom har a-kassan i stort sett samma indelning i yrken och branscher som fackförbunden har. Vet du vilket fackförbund som passar är det lätt att också hitta en a-kassa som riktar sig till just din yrkesgrupp.

Vad kostar medlemskap i a-kassan?

Medlemskapet i a-kassan kostar någonstans mellan 100 och 170 kronor i månaden. Vilken avgift du får beror på vilken a-kassa du väljer.

Alla medlemmar i samma a-kassa betalar samma avgift. Till skillnad från fackförbunden har de inte olika avgifter beroende på lön eller arbetssituation. Det betyder bland annat att du fortsätter betala samma månadsavgift när du är arbetslös som när du arbetade.

Det låter kanske underligt, men du får tänka är att avgiften lönar sig i slutändan när du väl behöver a-kassans ersättning. Du betalar för trygghet den dagen något oväntat händer – precis som med vilken annan försäkring som helst.

Vilka krav har a-kassan för ersättning?

A-kassan har fyra krav du ska uppfylla för att få ersättning. Vid den tidpunkten du blir arbetslös måste du uppfylla alla kraven i listan nedan för att få ersättning baserat på din inkomst.

1. Du har varit medlem i a-kassan i 12 månader. Från att du blir medlem följer en kvalifikationstid på 12 månader. Det är därför du ska gå med i a-kassan medan du fortfarande jobbar. Blir du arbetslös efter 12 månader har du rätt till ersättning baserad på din lön. Blir du arbetslös innan dess har du bara rätt till grundersättning.
2. Du står till arbetsmarknadens förfogande. Först när du anmäler dig som arbetssökande från Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete har du rätt till a-kassa. Du ska kunna arbeta minst 17 timmar i veckan i genomsnitt och minst 3 timmar per arbetsdag.
3. Du uppfyller ett arbetsvillkor. Under de 12 månaderna innan du blev arbetslös ska du ha arbetat minst 60 timmar i månaden under minst 6 kalendermånader. Alternativt ska du ha arbetat minst 420 timmar under 6 sammanhängande månader, där varje månad innehållit minst 40 timmars arbete.
4. Du skickar in ditt kassakort i tid. Kassakortet kallas också för tidrapport och finns på a-kassans inloggningssidor. Där fyller du i vad du har gjort varje dag, exempelvis vilka dagar du varit arbetslös, vilka timmar du arbetat och när du har varit ledig eller sjukskriven. Du får bara a-kassa för den tid du varit arbetslös och sökt arbete.

Det finns vissa speciella situationer där a-kassan måste pröva om du uppfyller villkoren eller inte.

Ett av dem är om du studerat, varit sjuk eller föräldraledig på heltid och därmed inte arbetat de senaste 12 månaderna. Sådan tid räknas som överhoppningsbar tid. Det innebär att a-kassan kan räkna med arbete du hade innan dess i stället.

Ett annat fall är om du har sagt upp dig själv och därmed orsakat din egen arbetslöshet. Då prövar a-kassan om du haft giltigt skäl att säga upp dig. Har du det kan du få a-kassa ändå. Har du inte giltiga skäl blir du avstängd utan ersättning i 45 ersättningsdagar.

Du kan få grundersättning om du inte är medlem

Har du inte varit medlem tillräckligt länge? Lugn, du behöver inte gå lottlös för det. Om du uppfyller de andra kraven i listan ovan har du rätt till grundersättning. Den är högst 510 kronor per dag, oavsett hur mycket du tjänade när du arbetade.

Tänk på! Du måste uppfylla alla villkor utom medlemsvillkoret för att få grundersättning. Har du exempelvis jobbat för lite kan du inte få någon ersättning från a-kassan alls.

Ersättningen är mycket lägre än om den baserats på din tidigare lön. Det är därför som det är så bra att gå med i en a-kassa så snart du börjar jobba.

Är det något annat villkor du inte uppfyller får du varken grundersättning eller inkomstbaserad ersättning från a-kassan. Då får du i stället söka stöd från annat håll, exempelvis bostadsbidrag från Försäkringskassan eller försörjningsstöd från socialtjänsten i din kommun.

Vad händer om jag byter till en annan a-kassa?

Om du byter a-kassa på rätt sätt får du med dig medlemstiden från den gamla a-kassan. På så sätt behöver du inte tjäna in kvalifikationstiden eller uppfylla arbetsvillkoret på nytt.

Kontakta först din nya a-kassa och ansök om medlemskap. Därefter ska du säga upp medlemskapet i den gamla a-kassan. Se till att det nya medlemskapet börjar direkt då det gamla avslutas så att de avlöser varandra.

Det är väldigt viktigt att det inte blir något avbrott mellan de två medlemskapen. Blir det en paus emellan förlorar du nämligen all din medlemstid från den gamla a-kassan och måste börja om från början. I värsta fall kan det leda till att du går miste om ersättning om du väl blir arbetslös.

Hur mycket pengar får man från a-kassan?

Uppfyller du alla a-kassans krav baseras ersättningen på din inkomst. Det finns dock ett tak för hur mycket ersättning a-kassan betalar ut.

Om din genomsnittliga lön är mindre än 33 000 kronor i månaden kan du få 80 % av din lön i ersättning. Det betyder att om din lön är precis 33 000 före skatt får du cirka 26 400 kronor per månad före skatt. Om du tjänat mer än 33 000 i månaden får du också högst 26 400 kronor i ersättning.

Exempel: Erik tjänade i genomsnitt 25 000 kronor när han arbetade. Blir han arbetslös kan han då få 80 % av detta i a-kassa, vilket är 20 000 kronor före skatt.

Felicia har tjänat 34 000 kronor i genomsnitt per månad. 80 procent av den lönen är egentligen 27 200 kronor. Men eftersom det är över a-kassans tak får Felicia bara 26 400 kronor i ersättning, om hon inte har en inkomstförsäkring som ger henne mer.

Det här gäller de första 100 dagarna av din arbetslöshet. Efter det sänks a-kassans ersättning till högst 22 000 kronor. Det betyder att bara den som tjänat upp till 27 500 kronor i månaden kan få sin fulla ersättning från a-kassan.

Efter dag 200 sänks ersättningstaket återigen, men den gången till 70 % av lönen i stället för 80 %. 22 000 kronor är fortfarande det mesta man kan få.

Siffrorna här gäller före skatt. Du betalar skatt på a-kassa precis som på din arbetsinkomst, så de pengar du får på kontot är den slutliga ersättningen efter skatt.

Du kan höja din ersättning med en inkomstförsäkring

Vad händer då om du tjänat mer än 33 000 kronor per månad? Med bara a-kassa måste du tyvärr nöja dig med mindre än 80 % i ersättning. Det är där som nyttan med inkomstförsäkring kommer in.

Vill du ha full ersättning för högre lön måste du teckna en inkomstförsäkring. Den ger dig upp till 80 % av lönen även om du tjänar mer än a-kassans tak.

Samma sak gäller om du tjänar över 27 500 kronor och vill ha full ersättning efter dag 100. Då behöver du också en inkomstförsäkring för att få upp till 80 % av den lönen.

Hur länge får man a-kassa?

En ersättningsperiod hos a-kassan är 300 dagar. Det betyder att du kan få ersättning under upp till 300 vardagar om du är arbetslös så länge.

Om du har barn under 18 år får du 150 extra ersättningsdagar. Då kan du alltså få ersättning i upp till 450 dagar som arbetslös.

Skulle du få ett arbete innan ersättningsperioden tar slut får du förstås inte längre a-kassa när du börjar arbeta. Men skulle du bli uppsagd igen innan 12 månader har gått får du fortsätta på de ersättningsdagar som är kvar.

Tänk på! För att en dag ska räknas som en ersättningsdag måste du söka arbete och vara inskriven på Arbetsförmedlingen.

Något som är värt att nämna är att varje ersättningsperiod börjar med 6 karensdagar. De dagarna får du ingen ersättning. Det är först från dag 7 som a-kassa börjar betalas ut. Du ska ändå tidrapportera för de 6 första dagarna för att karensen ska räknas av.

Jobbar du deltid samtidigt som du är arbetslös räknas bara de arbetslösa dagarna som ersättningsdagar. I stället har du 60 deltidsveckor som räknas av varje vecka som du både arbetar och får a-kassa. När de 60 veckorna är slut måste du bestämma om du vill fortsätta arbeta utan a-kassa eller säga upp dig och söka heltidsjobb.

Hur får man en ny ersättningsperiod?

Om ersättningsdagarna snart är slut och du inte fått arbete än prövar a-kassan om du har rätt till en ny ersättningsperiod. Det har du om du har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor under tiden som du fått ersättning. För att ha rätt till en ny ersättningsperiod behöver du alltså ha jobbat i perioder under arbetslösheten.

Har du uppfyllt arbetsvillkoret får du ny ersättning. Antingen får du 80 % av din nya inkomst, eller 65 % av den inkomst som var grunden för din första ersättningsperiod. A-kassan väljer det som blir mest fördelaktigt för dig.

Om du inte har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor får du ingen ny ersättningsperiod. Då hänvisar a-kassan i stället till Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Om du deltar i den kan du få aktivitetsstöd från Försäkringskassan.