EU-kommissionens förslag om kollektivavtal för gig-anställda och egenföretagare innehåller fyra olika nivåer. Den lägsta nivån omfattar gig-arbetare medan den högsta nivån omfattar nästan alla egenföretagare. Foto: Quinta/Shutterstock.com
För att skydda egenföretagarna skickade EU-kommissionen ut ett förslag om att ge egenföretagare och gig-anställda rätt till kollektivavtal, på samråd. Men Caroline Johansson på Uppsala universitet tror inte att förslaget kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden i någon större utsträckning, skriver Dagens Arena.
EU-kommissionen skickade ut ett förslag på samråd, i början av januari, om att ge fler egenföretagare möjligheten till kollektivavtal. Förslaget innehöll fyra olika nivåer. Den lägsta nivån skulle bara omfatta gig-arbetare och den mest omfattande nivån skulle omfatta nästan alla egenföretagare.
Kollektivavtal för att skydda de mest utsatta
Anledningen till förslaget är att skapa ett skyddsnät för de mest utsatta egenföretagarna och de som har sämst förhandlingsläge på arbetsmarknaden. I förslaget nämns bland annat en studie från 2017 som visar att 25 procent av egenföretagarna inom EU har både dålig lön och dåliga arbetsvillkor.
I samrådet som nu är avslutat fick alla svara på förslaget. En av de som svarade på förslaget var finska Wolt som erbjuder matleveranser. De välkomnade förslaget från EU-kommissionen men däremot hoppas de på att upplägget ska gå att anpassas till just gig-ekonomi.
EU-kommissionen har som ambition att presentera ett förslag 2022 där både EU-parlamentet och medlemsländerna får fatt beslut kring förslaget.
Sverige kommer inte påverkas nämnvärt
Uppsala universitetets biträdande lektor med inriktning på arbetsrätt, Caroline Johansson, ser förslaget som ett led i EU-kommissionens vilja att ta ett större ansvar. Men även om förslaget går igenom tror inte Caroline Johansson att det kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden nämnvärt eftersom den arbetsmodellen vi har i Sverige ser annorlunda ut jämfört med i andra länder inom EU.
I Sverige har vi medbestämmandelagen (MBL) där man får förhandla om man har en arbetstagarliknande ställning. Enligt svensk lag klassas många gig-arbetare som arbetstagare och då handlar det snarare om hur de organiserar sig eller inte.
Pris på arbete undantaget kartellreglerna
I EU-kommissionens samråd vill man även reda ut hur kollektivavtal påverkar EU:s konkurrensregler. Priskarteller är nämligen förbjudna enligt EU-kommissionen. Men när det gäller brist på arbete har det undantagits från kartellreglerna och enligt Caroline Johansson skulle det kunna innebära att undantaget kommer att behöva vidgas ytterligare.
Den svenska modellen kan drabbas negativt av förslaget
Men i Sverige ser man flera risker med förslaget då det kan skapa en gråzon på arbetsmarknaden. Det positiva i förslaget är att alla som arbetar ska göra det under trygga och värdiga förhållanden oavsett anställningsform. Men förslaget kan få konsekvenser för den svenska modellen eftersom den svenska arbetsrättslagstiftningen är mer inkluderande.
Enligt Johan Lif, förhandlingschef på Journalistförbundet, skulle det kunna innebära att de som i dag innefattas av kollektivavtal inte kommer att göra det och att de som har gig-arbeten skulle få en sämre chans att ses som anställda.
