De flesta som berörs av reformen arbetar inom byggbranschen. Foto: Mavich Stock Man/Shutterstock.
Sedan en vecka tillbaka gäller nya regler som gör att utländska arbetare i högre grad omfattas av svenska kollektivavtal. Reglerna välkomnas av Byggnads men kritiseras samtidigt för att vara otillräckliga, skriver Byggnadsarbetaren.
Från månadsskiftet mellan juli och augusti börjar nya regler gälla som ger utstationerade arbetare fler rättigheter i Sverige. Bakgrunden till den nya lagstiftningen är ett flertal EU-direktiv som tvingar Sverige att förändra regelverket för att leva upp till EU:s minimikrav på området.
De nya reglerna innebär i korthet att svenska fackförbund nu ges möjlighet att förhandla upp utländska arbetares löner till samma nivå som svenska arbetares. Detta är en viktig skillnad mot hur det var tidigare, då svenska fack bara kunde kräva att den utländska arbetskraften gavs minimilön.
En annan rättighet som utländska arbetare får genom den nya lagstiftningen är rätten till kollektivavtalsenlig ersättning för utgifter som rör resa, kost och logi i fall där arbetstagaren blir omstationerad till en annan arbetsplats i landet. I fall där arbetsgivare väljer att inte följa regelverket ges svenska fack möjligheten att vidta stridsåtgärder för att sätta press på arbetsgivaren.
Byggnads: Reglerna bra men inte tillräckliga
Totalt berörs 40 000 utländska arbetare av reformen, varav hälften arbetar inom byggbranschen. Detta innebär att fackförbundet Byggnads är det förbund som i första hand kommer att tillämpa de nya reglerna.
Företrädare för Byggnads välkomnar regeländringarna, men menar samtidigt att de inte är tillräckligt omfattande för att få full effekt.
– De nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Yrkesarbetare från andra länder ska ha samma lön och lika rättigheter. Alla verktyg som förenklar för oss är bra, men vi behöver fler verktyg, säger Roland Wiking, ombudsman och avtalsansvarig för Byggnads i Skåne, i en intervju med Byggnadsarbetaren.
Det stora problemet är, enligt Roland Wiking, att facket inte har rätt att ta del av personalliggarna där det framgår hur många timmar de anställda har arbetat. Utan de uppgifterna är det svårt att bevisa om en arbetstagare får ut rätt lön.
