Finansmarknadsminister Per Bolund (MP)
Regeringskansliet har föreslagit en ändringsbudget, med anledning av coronavirusets spridning i Sverige. Förslaget innefattar fyra olika områden och är en åtgärd som ska minimera de samhällsekonomiska kostnaderna som smittan för med sig, enligt ett pressmeddelande från Finansdepartementet.
Finansdepartementet understryker att dessa åtgärder kan komma att förändras framöver, i och med att läget är så osäkert just nu. Regering och riksdag utreder ytterligare åtgärder som kan tas till vid behov, och för tät dialog så att beslut om detta kan fattas så snabbt som möjligt.
Enskilda får ekonomiskt stöd vid sjukdom
Regeringen har beslutat att slopa karensavdraget, det som tidigare kallades karensdag. Det innebär att anställda som är sjuka får sjukpenning från dag ett. Dessutom höjs det bidrag som kallas för smittbärarpenning.
Tanken med dessa åtgärder är att personer som bär på smitta ska stanna hemma utan att drabbas ekonomiskt. På så sätt kan smittspridningen minska, och även belastningen inom vården.
Korttidsarbete och ekonomiskt stöd för företag
Vi har tidigare skrivit om planer på att införa korttidsarbete för företagsanställda, för att undvika uppsägningar på grund av nedsatt produktion. Regeringen vill införa detta tidigare än planerat, nämligen redan den 1 maj.
Företag föreslås också få hjälp att betala arbetsgivaravgifter och preliminärskatt för upp till två månader.
Hälso- och sjukvården kompenseras för merkostnader
Kommuner och regioner som tvingas ta till extraordinära åtgärder inom hälso- och sjukvården, kan få kompensation för merkostnader för detta. Det kan handla om merkostnader för till exempel personal och extra bemanning, smittspårning, laboratorieanalyser och extra materialåtgång.
Extra miljoner till berörda myndigheter
Ändringsbudgeten ger tillskott för de statliga myndigheter som berörs av arbetet med att minska smittspridningen. 41 miljoner kronor tilldelas Folkhälsomyndigheten, 20 miljoner till Socialstyrelsen och 5 miljoner till Läkemedelsverket.
Myndigheterna får själva bedöma vad de extra pengarna behöver användas till, men främst är pengarna tänkta att täcka personalkostnader, material, utbildningsinsatser och säkerställning av Sveriges läkemedelsförsörjning.
I Socialstyrelsens fall tredubblas också deras låneram för att täcka inköp av provtagningsutrustning och skyddsutrustning.
