Civilekonomerna och Jusek bildar nytt fackförbund

Publicerad: 2019-12-18 det nya fackförbundet akavias logotyp

Civilekonomernas förbundsdirektör Jens Jacobsson blir vice vd för det nya fackförbundet Akavia. Foto: Jann Lipka/Civilekonomerna och Pressbild/Civilekonomerna

Inom kort upphör Civilekonomerna och Jusek som egna förbund och bildar i stället det nya förbundet Akavia. Förutom det ökade medlemsantalet kommer samgåendet att innebära bättre stöd till medlemmarna på arbetsmarknaden, menar representanter från förbundet.

Från och med årsskiftet till 2020 slår Civilekonomerna ihop sig med Jusek till ett nytt fackförbund. Det nya facket heter Akavia och kommer att bestå av ungefär 130 000 medlemmar, vilket gör dem till det näst största förbundet inom Saco.

Enligt ett pressmeddelande från Jusek betyder namnet på förbundet den akademiska vägen, där AKA står för akademi och VIA för väg. Förbundet vill nämligen att medlemmarnas akademiska utbildning ska löna sig under hela vägen genom arbetslivet, från studietiden till pensionen.

Gemensamt förbund kan ge bättre stöd till medlemmarna

Båda fackförbunden har varit framgångsrika i sina egna verksamheter. Därför är det ett bra läge nu att förbereda sig för att tillsammans möta kommande utmaningar, säger blivande vice vd:n Jens Jacobsson till tidningen Civilekonomen.

– Vi ser nämligen nödvändigheten av ökade teknikinvesteringar, utveckling av nya medlemsförmåner, samt att med ännu större styrka kunna driva viktiga frågor för våra medlemmar.

Jens Jacobsson påpekar också att ett gemensamt förbund motverkar den medlemskonkurrens som tidigare har funnits mellan Civilekonomerna och Jusek. Utan den konkurrensen kan de ge bättre fackligt stöd till ekonomer.

Löneutveckling har varit en seger för Civilekonomerna

Civilekonomerna bildades år 1937, med fokus på att förbättra lönen för dåtidens taxeringsrevisorer. Denna yrkesgrupp betalades då per timme, och sågs som inhyrd personal snarare än anställda hos staten.

Den förbundsformen som då uppstod hade bara tolv medlemmar. Fram till i dag har verksamheten utökats allt mer, och inför samgåendet har Civilekonomerna nått upp till 45 000 medlemmar.

Civilekonomernas fokus på frågor om lön och utbildning har varit nyckeln till förbundets tillväxt, menar den tidigare förbundsdirektören Benny Johansson. Under hans tid i förbundet växte medlemsantalet som mest, samtidigt som medianlönen ökade med 60 procent för privatanställda och 82 procent för statligt anställda ekonomer.

Utbildningens utväxling blir huvudfråga för Akavia

Utbildning har varit en annan viktig fråga för Civilekonomerna. Till exempel vill de underlätta för studenter att välja högre ekonomiutbildning, och har haft nära samarbete med olika lärosäten i landet.

2006 lyckades förbundet få igenom att civilekonomexamen ska vara en yrkesexamen, vilket var förbundets viktigaste genombrott hittills. Det menar den tidigare utredningschefen Alexander Beck, som var den som drev igenom examensfrågan.

– Civilekonomexamen var ett sätt för oss att bidra till en yrkesexamen av hög kvalitet eftersom vi ställde höga krav på Akademin. Att ta den här examen är en investering inför framtiden och titeln Master of Science in Business and Economics är också internationellt konkurrenskraftig.

Just att utbildning ska löna sig kommer att vara huvudfokus för det nya förbundet Akavia, enligt Jusek.

Evelina Grenehed

Skribent

Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka