Enligt Camilla Frankelius
UndersökningarI de allra flesta fall är facken och arbetsgivare överens om vilken turordning som ska gälla vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Det skriver tidningen Kollega om en undersökning som PTK har gjort. Kompetens är det som framför allt blir avgörande för vilka som blir uppsagda och vilka som får vara kvar.
Förhandlings- och samverkansrådet PTK har intervjuat arbetsgivare och fackliga representanter för att ta reda på hur de tillämpar turordningsregler och förhandlingar kring neddragning i praktiken.
Resultatet visar att facket ofta är överens med arbetsgivaren om vilka som ska sägas upp i samband med arbetsbrist. Så var fallet i cirka 90 procent av fallen.
Kompetens är styrande för vilka som får gå
Tre fjärdedelar tyckte att det var lätt att komma överens om turordningen. Från arbetsgivarnas sida var denna uppfattning större än hos facken; hela 92 procent av arbetsgivarna på små och medelstora företag tyckte att det var ganska eller mycket lätt att enas.
Bara fem av de intervjuade berättade om att skadeståndsförhandlingar har uppstått efter uppsägningarna på grund av brott mot turordningsreglerna. Strax under 40 procent svarade att man varit tvungna att säga upp personer vars kompetens egentligen behövdes på arbetsplatsen.
Nära hälften av deltagarna uppgav kompetens som den styrande faktorn över turlistan. Därefter kom organisationsrelaterade skäl, till exempel att hela avdelningar läggs ner. Sociala skäl menade tio procent stod bakom turlistans utformning.
Förhandlingsmodellen har varit bra för konkurrenskraften
Viljan att komma överens när det gäller arbetsbrist är stark från båda parter , och kollektivavtalet är något som underlättar förhandlingarna. Det menar Camilla Frankelius, Sveriges Ingenjörers förhandlingschef som också sitter i förhandlingschefsgruppen för PTK.
– När det finns kollektivavtal är det enkelt att enas och särskilt lätt upplever arbetsgivarna på mindre företag att det är, säger Camilla Frankelius.
Martin Wäsfelt är ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp och även förhandlingschef på Unionen. Han menar att den här enigheten är en sak som har bidragit till konkurrenskraften som råder i Sverige.
– Undersökningen visar att modellen tillgodoser både små och stora företags behov.