Efter långa och intensiva förhandlingar har facken och arbetsgivarna inom industrin kommit överens om ett nytt avtal. Foto: slexp880/Shutterstock.com
Förhandlingarna har varit minst sagt intensiva, men under natten mot tisdag kom beskedet om att parterna enats om ett nytt industriavtal på två år. Avtalet är vägledande för Sveriges arbetsmarknad i stort och lönenivån utgör märket för övriga förhandlingar, skriver Dagens Arena.
Fack och arbetsgivare inom industrin lyckades under natten komma överens om ett nytt tvåårigt löneavtal, där båda parter tackade ja till det slutgiltiga budet från de opartiska ordförandena. Det nya avtalet innebär 6,4 procent löneökningar på två år: 3,4 procent 2025 och 3,0 procent 2026.
Avtalet innehåller även avsättningar för arbetstidsförkortning och deltidspension. Deltidsanställda kommer dessutom ha rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda när de jobbar utöver den avtalade arbetstiden.
“Har hittat lösningar på alla områden”
Peter Hallberg, förbundsordförande för Unionen, säger till Dagens Arena att han är väldigt glad att man nu har enats om ett normerande avtal, och tillägger att en förhandling handlar om att ge och ta. Han anser dock att de har lyckats hitta tillräckligt bra lösningar på samtliga områden.
Ingen anmärkningsvärd löneökning
När facken äntrade förhandlingarna var kravet 4,2 procent löneökningar för 2025. Enligt Peter Hallberg landade utfallet ändå på vad det brukar landa på, det vill säga cirka 75–80 procent av det ursprungliga kravet. Han menar att årets resultat inte sticker ut, varken uppåt eller nedåt.
En särskilt stor vinst för just Unionen var avsättningarna för arbetstidsförkortning och deltidspension. Eftersom Unionen har många avtal utanför industrin som saknar arbetstidsförkortning är detta av största vikt, enligt Hallberg.
IF Metall: En bra kompromisslösning
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson menar att avtalet kan ses som en bra kompromisslösning, och tillägger att det faktiskt placerar sig bland de tre bästa avtalen under industriavtalets 30-åriga historia.
På frågan om avtalet garanterar reallöneökningar svarar Nilsson att det ju egentligen inte finns något som gör det eftersom omvärlden just nu är väldigt osäker. Hon tillägger att de utgår ifrån de prognoser som finns i dagsläget och att Riksbanken håller fast vid inflationsmålet på 2 procent.
Därför drog förhandlingarna ut på tiden
Avtalsförhandlingarna drog som bekant ut på tiden, och enligt Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen, hade det främst att göra med de höga lönekraven – faktiskt de näst högsta i industriavtalets historia. Han tillägger att man dock lyckades landa i något som bägge parter ändå kan acceptera.
