Vad är permittering?

Permittering är när en anställd inte tilldelas något arbete av sin arbetsgivare under en tid, men ändå har kvar sin anställning. I regel behåller anställda sin lön vid permittering, men exakt vad som gäller beror på vad som är avtalat och vad det finns för skäl till permitteringen.

Anställningen upphör inte vid permittering

Permittering kan bli aktuellt om en arbetsgivare under en period inte kan erbjuda lika mycket arbete som tidigare. Efter förhandling med facket kan arbetsgivaren besluta att den anställda inte längre är skyldig att närvara på jobbet i lika hög grad som tidigare. Permittering kan till exempel innebära att den anställda går ner i arbetstid under en viss period.

Anställningen upphör dock inte vid permittering. Anställningen finns kvar i samma form som tidigare, men den anställda är inte skyldig att vara på jobbet och arbeta lika mycket som i vanliga fall. Permittering är alltså inte en form av uppsägning.

Vid permittering ska den anställda dock vara tillgänglig för arbete om behovet uppstår igen. Om arbetsgivaren beordrar den anställda att komma till jobbet, ska personen alltså göra det.

Tänk på! Du får inte ta ett annat arbete under permitteringstiden för att få upp din lön. Det beror på att du fortfarande är anställd med samma arbetsgrad som tidigare och ska stå till arbetsgivarens förfogande.

Rätt till lön vid permittering

En permitterad anställd har i regel rätt till samma lön som medan det fanns arbete. Rätten till lön vid permittering tas upp i lagen om anställningsskydd (LAS), där följande står i 21 §:

"En arbetstagare som permitteras har rätt till samma lön och andra anställningsförmåner som om arbetstagaren hade fått behålla sina arbetsuppgifter. Detta gäller dock inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongsbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur."

Denna bestämmelse i LAS är dock möjlig att avtala bort genom kollektivavtal. Det gäller så länge en central arbetstagarorganisation har slutit eller godkänt kollektivavtalet. I ett sådant fall gäller kollektivavtalet i stället för lagen, enligt LAS 2 § 4–5 st.

En arbetsgivare och facket kan alltså förhandla sig till ett avtal där de anställda inte har rätt till samma lön vid permittering, utan blir helt utan lön för den arbetstid som de inte jobbar.

Hitta ett fackförbund med bra villkor vid permittering

Korttidspermittering med anledning av covid-19

Den 16 mars 2020 meddelade regeringen att korttidspermittering införs, som följd av den arbetsbrist som uppstått i och med utbrottet av viruset covid-19 i Sverige. Reglerna kommer att gälla under resten av år 2020.

Korttidspermitteringen innebär att företag tillfälligt kan minska anställdas arbetstid till antingen 20, 40 eller 60 procent. Om detta görs får den anställda behålla drygt 90 procent av sin lön. Staten kan då gå in och hjälpa företaget med upp till tre fjärdedelar av den kostnad som arbetsminskningen innebär.

Den här lösningen införs framför allt för att minska företagens lönekostnader och undvika stora varsel på grund av covid-19. Syftet är att korttidspermitteringen ska leda till färre uppsägningar och att fler ska kunna komma tillbaka till jobbet när efterfrågan stiger igen.

Så här fördelas lönekostnaden under korttidspermitteringen

Nivå Arbetstids-minskning Löneminskning Arbetsgivare Stat Minskad kostnad för arbetsgivaren 
1 20 4 % 1 % 15 % -19 %
2 40 6 % 4 % 30 % -36 %
3 60 7,5 % 7,5 % 45 % -53 %
4 80* 12 % 8 % 60 % -72 %

*Gällde bara under perioden maj–juli 2020.

Exempel: Linus blir korttidspermitterad och hans arbetstid minskas från heltid till 40 procent. Hans lön minskar då med 6 procent, vilket innebär att han får behålla cirka 30 250 kronor.

Arbetsgivaren, som i vanliga fall betalar 43 000 kronor för Linus lön och arbetsgivaravgifter, behöver bara betala 47,5 procent av dessa kostnader, det vill säga 20 425 kronor. Resten av kostnaden står staten för, vilket motsvarar ungefär tre fjärdedelar av den totala kostnaden för den minskade arbetstiden.

Det statliga stödet gäller bara bara löner upp till 44 000 kronor. Om en anställd tjänar mer än så beräknas stödet alltså ändå utifrån en lön på 44 000 kronor.

Vilka företag kan använda korttidspermittering?

De allra flesta företag med anställda kan använda sig av korttidspermittering. Undantaget är bolag som huvudsakligen styrs eller finansieras av staten, en region eller en kommun.

Ensamföretagare som har enskild firma kan inte korttidspermittera sig själva, eftersom de inte räknas som anställda i sitt företag. Samma sak gäller för familjemedlemmar som är anställda i en enskild firma. För andra företagsformer räknas anställda familjemedlemmar som vanliga anställda, enligt Tillväxtverkets tolkning.

Vilka krav finns för korttidspermittering?

För att ett företag ska kunna använda sig av korttidspermittering behöver det finnas stöd för korttidsarbete i ett centralt och lokalt kollektivavtal. Vilka som omfattas och hur mycket de ska gå ner i arbetstid regleras då i kollektivavtalet.

Om ett sådant avtal inte finns måste minst 70 procent av medarbetarna godkänna och delta i korttidspermitteringen. I det fallet måste arbetstiden förkortas lika mycket för alla medarbetare.

Företagets ekonomiska problem måste också ha varit oväntade, och inte kunnat förutsägas eller gått att förbereda sig för. Korttidspermitteringar som beror på coronakrisen räknas som en sådan oförutsägbar händelse.

Hur ansöker företag om stöd för korttidspermittering?

Från den 7 april 2020 kan företag ansöka om stöd för korttidspermittering på Tillväxtverkets hemsida. Företaget kan då söka stöd för korttidspermittering som skett från den 16 mars 2020 och framåt. Tillväxtverket kan bevilja stöd för sex månader, som sedan kan bli förlängt i tre månader till.

När Tillväxtverket har beviljat stödet börjar en karenstid på 24 månader innan företaget kan ansöka om det här stödet igen. Ett företag kan inte heller få stöd för korttidspermittering under mer än 24 månader under en 36-månadersperiod.

Hjälpte den här sidan dig? JA NEJ

Vad är det du behöver hjälp med?

Ditt namn:

Din e-mailadress (om du vill ha svar):

Skicka

Evelina Grenehed

Skribent