Vad är karensdag och karensavdrag?

Karensavdrag är ett avdrag som din arbetsgivare gör på din sjuklön när du är hemma från jobbet på grund av sjukdom. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön du får under en genomsnittlig arbetsvecka. Karensavdraget har ersatt det som tidigare kallades karensdag, som innebar att du inte fick sjuklön under din första sjukdag.

Vilka regler gäller för karensavdraget?

När du är sjuk och stannar hemma från jobbet, ska arbetsgivaren betala ut sjuklön till dig. Sjuklönen motsvarar 80 procent av den lön du har när du arbetar.

Från denna sjuklön gör arbetsgivaren också ett karensavdrag. Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen som du får för en genomsnittlig arbetsvecka. För en heltidsanställd innebär det alltså att du inte får någon sjuklön för den första arbetsdagen som du är sjuk.

Exempel! Anna arbetar heltid med en veckolön på 4 400 kronor. Hennes sjuklön är då 3 520 kronor i veckan (4 400 kr x 0,8). När hon blir sjuk beräknas karensavdraget på följande sätt: 3 520 kr x 0,2 = 704 kr. Alltså dras 704 kronor av från hennes sjuklön för den period som hon är sjuk.

Ditt karensavdrag beräknas alltså utifrån hur mycket du arbetar i genomsnitt under en vecka.

Fram till sjukdag 14 är det arbetsgivaren som betalar ut din sjuklön. Därefter ansöker du i stället om sjukpenning hos Försäkringskassan om du fortsätter vara sjuk. Karensavdraget görs både på sjuklönen och på sjukpenningen.

Ett tak på max sex karensdagar per år kan införas

I början av 2023 fick en arbetsgrupp på Socialdepartementet i uppdrag att se över karensavdraget och dess ändamålsenlighet för att bedöma om det fanns behov av förändringar. Till exempel om det skulle vara möjligt att slopa karensavdraget för särskilt utsatta yrkesgrupper.

Detta verkar dock inte bli aktuellt, men däremot är arbetsgruppens förslag att man ska införa ett lägre tak för hur många karensavdrag som får göras för en person under ett år. Taket skulle då ersätta det befintliga allmänna högriskskyddet där gränsen ligger på max 10 karensdagar under en tolvmånadersperiod.

Så räknar du ut ditt karensavdrag

  • Anställd med månadslön. Din arbetsgivare gör karensavdrag på 20 procent av sjuklönen, utifrån din genomsnittliga veckoarbetstid. Det gäller oavsett om du arbetar heltid eller deltid.
  • Timanställd. När du är timanställd gör arbetsgivaren karensavdrag på samma sätt som ovan, men utgår från det antalet timmar som du arbetar under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Behovsanställd. Som behovsanställd har du inte rätt till sjuklön. Då får du i stället sjukpenning från Försäkringskassan när du blir sjuk. I det fallet är det Försäkringskassan som drar av 20 procent av den sjukpenning du beräknas få under en genomsnittlig vecka.
  • Företagare. För företagare gäller inget karensavdrag, utan då väljer du hur många karensdagar du vill ha om du blir sjuk. De karensdagarna dras sedan av från din sjukpenning om du ansöker om det hos Försäkringskassan. Undantaget är om du har ett aktiebolag, för då gäller samma regler som för anställda.
  • Arbetssökande. Är du arbetssökande sjukanmäler du dig hos Försäkringskassan, och de drar av karensavdraget från din sjukpenning. I det fallet motsvarar karensavdraget en heldags sjukpenning.

Vad händer om jag blir sjuk igen?

Har det gått fem kalenderdagar eller mer när du blir sjuk igen så får du en ny karensdag och en ny sjuklöneperiod påbörjas. Om det har gått fem kalenderdagar mellan sjukdomstillfällen får du alltså två karensdagar.

Om du blir sjuk igen inom fem kalenderdagar ska du däremot inte få ett nytt karensavdrag.

Hur fungerar karensavdrag om jag sjukanmäler mig efter halva arbetsdagen?

Med de nuvarande reglerna spelar det ingen roll när på dagen du sjukanmäler dig. Karensavdraget är lika stort om du går hem efter halva arbetsdagen som om första sjukdagen är en heldag.

När karensdagen gällde blev avdraget mindre om du gick hem under arbetsdagen. Om du till exempel arbetade fyra timmar och sedan sjukanmälde dig, räknades de återstående fyra timmarna som din karensdag. Men detta gäller alltså inte med de nya reglerna.

När blev karensdag karensavdrag?

Sedan den 1 januari 2019 gäller karensavdrag i stället för det som tidigare hette karensdag. För heltidsanställda innebär regeländringen ingen skillnad. Men för dig som jobbar oregelbundna tider har karensavdraget mer rättvisa regler.

Karensdag innebar att du inte fick någon sjuklön den första dagen som du var hemma från jobbet på grund av sjukdom. Karensavdraget motsvarar i stället alltid 20 procent av den sjuklön du skulle få under en genomsnittlig arbetsvecka om du är sjuk.

Exempel! Tina har ett arbetspass på 12 timmar på tisdagen, men blir sjuk och kan inte jobba den dagen. Enligt de tidigare reglerna skulle hon ha förlorat hela inkomsten för det långa tisdagspasset. Men nu utgör karensavdraget bara 20 procent av sjuklönen hon får om hon är sjuk hela veckan.

I dag är alltså karensavdraget alltid lika stort, oavsett hur många timmar du skulle ha arbetat den dagen du blev sjuk.